Detaljerna återstår fortfarande. Men klart är i varje fall att fem miljoner elnätskunder i södra Sverige ska få dela på 55 miljarder kronor i elstöd.

Redan i valrörelsen var flera ekonomer kritiska till partiernas olika förslag om kompensation för vinterns förväntat höga elräkningar.

En av dem är John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet och tidigare ledamot av Finanspolitiska rådet.

"Svårt att backa"

– Det blev en olycklig dynamik i valrörelsen när man gick ut och tävlade om vad man kunde ge för stöd. Jag kan begripa att det är svårt att backa från det nu, säger han.

Han anser att det "är tveklöst att elstödet driver inflation", även om det är svårt att säga exakt hur mycket det påverkar.

– I normala tider är 55 miljarder i transfereringar till hushåll och företag en kraftfull stimulans, man kan inte avfärda det och säga att det inte har en betydelse, säger Hassler och fortsätter:

– Om man jämför en situation med elstöd med en utan så är det klart att det här stimulerar efterfrågan, det är också helt klart att det skapar förväntningar om liknande stöd i framtiden, vilket minskar viljan att spara på el.

Även Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson tror att stödet skapar en förväntan om ytterligare stöd.

Regeringen har inte lovat något mer stöd i vinter, men inte heller stängt dörren för det.

– Jag tycker att det är ganska otydligt, men oavsett kan jag mycket väl tänka mig att hushåll och företag tror att de kommer att få mer stöd framöver, säger han och fortsätter:

– Men om det här är det som gäller, och det inte kommer mer, så är det i stort förväntat, och borde inte ha någon större effekt på inflationen.

Skuggas av "större rörelser"

Utöver elkompensationen har regeringen och Sverigedemokraterna också presenterat en sänkning av drivmedelsskatten som motsvarar ungefär 40 öre litern vid pump efter årsskiftet.

Det är så pass lite att det enligt Torbjörn Isaksson varken kommer att ha någon effekt på inflationen eller på ekonomin i övrigt.

Han tycker att både elstödet och drivmedelsskatten oavsett hamnar i skuggan av "större rörelser", som stigande räntor och hur det påverkar hushåll, företag och bostadsmarknad.

– Risken är övervägande för en sämre utveckling av tillväxten än det som ligger i de flesta prognoser, säger han.