En månad av krig – här är riskerna på börsen

En månad efter det att Ryssland inledde invasionen av Ukraina är börsen högre än vid krigsutbrottet. Men marknaden går en oviss framtid till mötes och flera utmaningar skymtar runt hörnet.

Börsen handlas högre än vid krigsutbrottet. Arkivbild.

Börsen handlas högre än vid krigsutbrottet. Arkivbild.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Ekonomi2022-03-25 05:30

Kriget

– Även om kriget fortfarande är brutalt med risk för att det kommer att pågå länge så har marknaden hanterat de akuta riskerna, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Robert Bergqvist, seniorekonom vid SEB, poängterar att läget fortsatt är mycket allvarligt både säkerhetspolitisk och humanitärt.

– Även om det fanns signaler så var vi överraskade när Ryssland valde att gå in i Ukraina. I ett nästa steg öppnas en helt ny spelplan som man nästan vill undvika att spekulera kring vad den kan innebära.

Skulle kriget förvärras riskerar vi att se samma scenario återupprepas, menar Annika Winsth. Marknaden kastas in i något okänt. Då sker en värdeflykt mot guld och dollar medan marknaden letar ny jämvikt.

– Det kan låta absurt om man utgår från kriget som ett mänskligt lidande, men investeringsmässigt är det så det måste fungera, allt annat är orimligt, säger hon.

Sanktionerna

Västvärldens samlade sanktioner syftar till att sänka Ryssland ekonomiskt. Men risken finns att det slår mot Europas ekonomier?

Rysslands ekonomi utgör endast omkring 1,7 procent av världsekonomin, och landet var redan delvis avskuret från väst till följd av tidigare sanktioner sedan Krim-invasionen 2014.

– Utgångspunkten är att sanktionerna får liten effekt på västliga ekonomier, säger Robert Bergqvist men tillägger att det blir ett annat läge om Putin som motdrag stänger av gaskranen.

– Om Ryssland svarar med att stoppa energiexporten till Europa kommer vi att få se effekter.

Inflationen

Världens centralbanker, där ibland amerikanska Fed, Europeiska ECB och svenska Riksbanken, har flaggat för räntehöjningar – detta trots kriget.

Robert Bergqvist menar att många nu ställer sig frågan hur en centralbank kan höja räntan när det finns risk för minskad tillväxt, i ett läge där konjunkturen försvagas. Hur tänker de?

– I ett sådant här läge när vi har ett inflationsproblem finns inget alternativ för centralbankerna, de måste agera med räntan och visa att de tar inflationsproblemet på allvar, säger han.

Annika Winsth är inne på samma linje och menar att centralbankerna om de tvingas välja mellan att parera effekterna av kriget och inflationen väljer det senare.

– De är medvetna om kriget, men inflationen är viktigare för dem och de måste agera på riskerna för inflationen.

Tillväxten

Men samma medvetenhet finns inte hos företag och hushåll, understryker Annika Winsth. Kriget i kombination med stigande inflation hotar att utlösa en ny kris när hushållen tappar köpkraft, något som kan slunga oss in i "den sämsta av världar" med minskad tillväxt som följd.

– Nu får hushållen väldigt höga priser, samtidigt tvingas centralbankerna höja räntan medan konjunkturen viker av nedåt, säger hon.

Trots inflationsrisken menar dock Robert Bergqvist att börsen kan stå sig bra.

– I ett läge där du har väldigt låga och negativa realräntor, i en sådan miljö gynnas olika typer av tillgångar som börs eller aktier, även fastigheter. Det som däremot inte är så bra att göra i dag är ränteplaceringar, där äter inflationen upp värdet på dina tillgångar.

Kina och virusutvecklingen

Kina, världens största ekonomi, har indirekt visat stöd för Ryssland genom att sprida vidare landets propaganda i sina egna kanaler vilket väst uppmärksammat. Därtill brottas Kina med ett coronautbrott och håller för närvarande nästan 30 miljoner invånare i karantän efter att smittspridningen tagit fart i landet den senaste månaden.

– Tappar Peking greppet om virusspridningen och måste stänga ner mer, då kommer det få stora konsekvenser tillväxtmässigt. Logistik- och värdekedjor kommer att få problem, säger Robert Bergqvist.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!