Dieselpriserna sprängde vid årsskiftet 20-kronorsvallen och har fortsatt upp sedan dess. En avgörande faktor bakom prislyftet har varit den så kallade reduktionsplikten, som successivt tvingar bränsleleverantörer att blanda i allt mer av dyrare biodrivmedel (HVO) i den bensin och diesel som ska säljas.

"Vi följer läget"

Någon reträtt när det gäller reduktionsplikten finns inte i planerna i närtid. Några konkreta stödåtgärder till drabbade företag och hushåll finns inte heller i pipeline.

– I dagsläget har vi inte den typen av stödåtgärder, som vi kan annonsera, säger Farmanbar till TT.

– Men vi följer läget för att se vilka effekter det blir, tillägger han.

Energiministern säger sig förstå hur problematiskt det höga dieselpriset är för de värst drabbade, men vill att man samtidigt måste se utvecklingen som "en viktig signal" – inte minst till producenter av biobränsle om att det finns en stark efterfrågan, vilket han räknar med ska öka investeringarna i ny produktion.

– Och allteftersom mer produceras kommer priset också att gå ned. Då har vi möjlighet att pressa priserna, säger han.

En förnyelse av fordonsflottan till en större andel elektrifierade fordon antas också minska behovet av fossila bränslen längre fram, enligt Farmanbar.

Han påminner samtidigt om att Energimyndigheten så sent som i december fick i uppdrag att utreda systemet med reduktionsplikten.

"Vi har för höga elpriser"

Slutsatserna, inklusive eventuella rekommendationer för justerade nivåer av kraven på andelen biodrivmedel, ska presenteras senast den 15 december i år.

De ovanligt höga elpriserna är ett annat problem på energiministerns skrivbord.

– Vi har för höga elpriser i dag. Vi ska inte ligga på de här nivåerna, konstaterar han.

Han noterar flera förslag i debatten, däribland möjligheten att sänka energiskatten. Men enligt Farmanbar finns det en risk att effekterna av en sådan justering skulle riskera att fastna hos elbolagen, utan att nå ut till elkonsumenterna.

– Vi har ingenting just nu, som vi kan annonsera. Men vi kollar på en ganska bred palett av åtgärder – både för att hjälpa elkonsumenterna, men framför allt för att se till att vi inte hamnar i det här läget igen, säger han.

Han hoppas bland annat på positiva effekter från den åtgärdslista som tagits fram av Svenska kraftnät, som äger landets stamnät för el.

– De presenterade en lista på åtgärder, på tre månader upp till två år, för att kunna öka kapaciteten i elnätet. Därmed skulle vi kunna transportera mer el från norra Sverige, där vi har ett elöverskott, till södra Sverige, där elpriserna har ökat, säger Farmanbar.

"En enorm potential"

Dessutom vill han se ökad elproduktion, särskilt i södra Sverige, där elpriserna lyft mest.

Enligt Farmanbar finns det ansökningar om vindkraftsanläggningar till havs med en samlad produktionskapacitet på 350 terawattimmar per år, vilket är omkring 2,5 gånger så mycket som hela den svenska elförbrukningen.

– Allt kommer inte att gå igenom, säger han, med hänvisning till miljöhänsyn i tillståndsprocessen och risken för att anläggningarna stoppas av veton från kommuner eller Försvarsmakten.

– Men detta visar ju att det finns en enorm potential att snabbt öka produktionen i södra Sverige. Och vindkraften går väldigt snabbt att få upp jämfört med andra energislag. Kopplar du det till vätgaslagring får du också planerbar elproduktion.

Rättad: I en tidigare version angavs fel förhållande mellan vindkraftsansökningar och elförbrukning.