Ericssonledning nekas ansvarsfrihet – igen

Största delen av telekomjätten Ericssons styrelse och vd Börje Ekholm nekades ansvarsfrihet på onsdagens årsstämma – för andra året i rad. Och precis som i fjol fick styrelsen – trots det – förnyat förtroende. Bristfällig information om den uppmärksammade muthärvan är anledningen till aktieägarnas missnöje, anser Aktiespararna.

Vd Börje Ekholm talade på Ericsson årsstämma på Kistamässan.

Vd Börje Ekholm talade på Ericsson årsstämma på Kistamässan.

Foto: Christine Olsson/TT

Ekonomi2023-03-29 17:02

– För nästan exakt ett år sedan lovades vi mer information. Sedan dess har vi väntat, men frågorna står fortfarande obesvarade, sade intresseorganisationens chefsjurist Sverre Linton på Ericssons stämma i Kista i norra Stockholm.

Stöd från tio procent av aktieägarna krävs för nekad ansvarsfrihet. Majoriteten av styrelsen – inklusive vd Börje Ekholm, avgående ordförande Ronnie Leten och vice ordföranden Jacob Wallenberg och Helena Stjernholm – nådde den nivån och nekades.

Jan Carlson, som klubbades till ny ordförande, tillhör samma skara.

Ledamoten Carolina Dybeck Happe beviljades däremot ansvarsfrihet eftersom hon valdes in i styrelsen 2022.

Ytterst ovanligt

Också vid fjolårets årsstämma nekade Ericssons ägare ansvarsfrihet för telekomjättens styrelse, vilket är ytterst ovanligt i större börsbolag.

Drivande i processen var amerikanska ISS – Institutional Shareholder Services – som rekommenderar institutionella kunder hur de ska rösta i olika frågor. Inför årets stämma hade ISS åter uppmanat sina kunder att rösta nej till ansvarsfrihet för merparten av Ericssons styrelse och vd Börje Ekholm. Även Avanzas aktiefond hade på förhand sagt att de tänker rösta nej.

Bakgrunden till missnöjet är att Ericssons styrelse och vd anses ha varit alltför hemlighetsfulla när det gäller uppgifterna om mutor i Irak.

"Annorlunda bolag i dag"

Vd Börje Ekholm tog i sitt tal på årsstämman upp korruptionen och inledde med orden "drakar lyfter i motvind". Han betonade det interna arbete som numera görs för att förbättra "etik och regelefterlevnad".

– Vi har stärkt våra processer och rutiner i företaget. Det viktiga arbetet är att förändra kulturen. Då pratar man om hur man ser på beteenden och hur man ser på risk, sade han.

– Vi är ett annorlunda bolag i dag än vad vi var 2017, men vi har mer att göra.

Enligt Ekholm handlar det i slutändan om Ericssons affärer.

– Vi bara måste lyckas med detta. Hur vi gör affärer är kritiskt för att vi ska vara en sann industriledare.

Miljarder i böter

Redan 2019 slog Ericsson fast i en intern rapport att man gjort sig skyldig till omfattande korruption i Irak. Men bolaget kommunicerade innehållet i rapporten först i februari förra året efter det att SVT:s Uppdrag granskning gjort påtryckningar.

Härvan har ihop med tidigare mutbrott kostat Ericsson runt 12 miljarder kronor i böter. Senast för en dryg månad sedan blev det klart att företaget i en uppgörelse ska betala böter på motsvarande 2,2 miljarder kronor efter att ha brutit ett avtal med USA:s justitiedepartement.

Fakta: Turerna kring IS-mutorna

Ericsson meddelade, sedan SVT:s Uppdrag Granskning börjat ställa frågor, i mitten av februari 2022 att det kan ha betalats ut mutor till terrorsekten Islamiska staten (IS) i Irak. Det fick amerikanska myndigheter att utreda händelsen, som redan tidigare hade en granskning av Ericsson i gång, enligt en tidigare uppgörelse. Även i Sverige utreddes händelserna, men Åklagarmyndigheten lade ner förundersökningen om misstänkta mutbrott.

Ericsson har tidigare varit inblandat i andra korruptionshärvor. I en tidigare uppgörelse med amerikanska myndigheter – sedan det konstaterats att Ericsson inte följt anti-korruptionsregler på flera marknader – gick den svenska telekomtillverkaren med på att betala 10 miljarder kronor.

I spåren av avslöjandena nekades styrelsen och vd Börje Ekholm ansvarsfrihet på bolagsstämman våren 2022, men alla blev ändå kvar på sina poster.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!