"Ett stort ingrepp i svensk arbetsmarknad"

Skärpta lönekrav och tuffare regler för arbetskraftsinvandring är ett stort ingrepp i svensk arbetsmarknad, enligt Svenskt Näringsliv.
–Nu är det politikerna som sätter lönerna, säger vice vd Karin Johansson.

Svenskt Näringsliv är kritiskt till skärpningarna. Arkivbild.

Svenskt Näringsliv är kritiskt till skärpningarna. Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi2023-02-17 09:27

Visst är det bra att man försöker stävja de många problemen med arbetskraftsinvandring, men de här skärpningarna blir svåra att överblicka konsekvenserna av, tycker hon.

– Det här är ett stort ingrepp i svensk arbetsmarknad. Nu är det politikerna som sätter lönerna.

Många grupper som behöver arbetskraft från utlandet har lönenivåer under medianlönen för Sverige. Det kan bli så att de skärpta lönekraven gör att lönerna för svensk inhemsk arbetskraft hamnar långt under de invandrades. Då har politiken klivit in i lönebildningsprocessen som Svenskt Näringsliv inte gillar.

Heltidsjobb

– Vi tycker att man i stället ska kräva heltidsjobb och kollektivavtalade löner.

Andra länder i Europa gör precis tvärtom när det gäller arbetskraftsinvandring, och det kan missgynna oss, tror hon.

– Det är viktigt att vi inte tappar konkurrenskraft, säger Karin Johansson.

Industriarbetsgivarna ser de skärpta kraven som ett slag mot svensk industri

"Det här förslaget kommer få stora konsekvenser både för industrin och för samhället i stort – inte minst i norra Sverige. Förslaget om ett lönegolv kommer att leda till att jobb går förlorade, bidrag till välfärden minskas och vår konkurrenskraft försvagas. Det kommer också innebära att den gröna omställningen försvåras”, skriver Per Hidesten vd för Industriarbetsgivarna i ett pressmeddelande.

Men alla på arbetsgivarsidan är inte lika negativa.

"Vi tycker att det är positivt att grundtanken i nuvarande system om att det är arbetsgivarens behov av arbetskraft som ska avgöra behovet av arbetskraftsinvandring behålls, skriver Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen, till TT.

"En återgång till det tidigare regelverket med ett system för arbetsmarknadsprövning hade riskerat att kraftigt försämra förutsättningarna för en effektiv kompetensförsörjning" fortsätter Klas Wåhlberg.

Susanna Gideonsson, ordförande för LO, är däremot kritisk till de skärpta kraven som nu ska utredas.

LO djupt kritiskt

"Det var positivt att den förra regeringen tillsatte en utredning om behovsprövad arbetskraftsinvandring. Vi är därför djupt kritiska till det besked som regeringen och Sverigedemokraterna i dag lämnat om att utredningen får nya direktiv".

LO förespråkar behovsprövning och anser att regeringens förslag skjuter bredvid målet.

"Det finns en enklare lösning och det är behovsprövning. Att den slopades har lett till att tusentals och åter tusentals arbetskraftsinvandrare - i yrken med inga eller låga krav på tidigare yrkeskunskaper - lurats, utnyttjats och exploaterats de senaste 15 åren".

Enligt Susanna Gideonsson gör det nya direktivet inte systemet enklare. Det gör bara regelverket svårare både för arbetskraftsinvandrare och företag, tycker hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!