Många har sett sina marginaler krympa ihop, och får ont i magen vid tanken på fler räntehöjningar.

– Det är kombinationen av räntorna och inflationen med alla andra kostnadsökningar som stökar till det. Det är räntor som stiger, tvingande amorteringskrav och så allt annat. Allt blir dyrare, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket.

För den som får slut på alla pengarna varje månad nu kan det vara skönt att i alla fall binda en del av sitt bolån, konstaterar Claudia Wörmann.

– Men inte hela lånet, och inte på så lång tid. Det är stor sannolikhet att räntorna faller tillbaka.

Tåget har gått

Shoka Åhrman, privatekonom på SPP, tycker att man ska tänka sig noga för.

– Tåget för att binda räntan har egentligen gått för ett tag sedan.

Man vet inte säkert om Riksbanken kommer att höja mer, konstaterar hon, men de flesta tror ändå på räntesänkningar under nästa år.

– Om man har små marginaler kan man binda delar av lånet. Men nu är det på höga räntenivåer. Man kan avvakta lite, säger Shoka Åhrman.

Hon tycker att man ska se bunden ränta som en slags försäkring. Om man behöver en sådan så bör det i alla fall inte vara på hela lånet, tycker hon.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, tror att vi rör oss på, eller i alla fall mycket nära, räntetoppen nu. Det kommer att bli lägre räntor nästa år.

– Om man ska binda sin ränta nu så bör det vara på kort tid, för att kunna sova lugnt, säger Robert Boije.

Den som fortfarande har lite marginaler kvar i sin ekonomi bör dock ha lite is i magen, tycker de. Även om det svider.

– En stor grupp band sina lån då det var 1 procents ränta. Deras bindningstider förfaller nu, och de får en plötslig chock, säger Claudia Wörmann.

Den som nu nallar av sina sparpengar varje månad för att gå runt behöver göra något, konstaterar hon. Det är inte bra om hela sparkapitalet ryker på bara räntor och kostnadsökningar.

Robert Boije håller med. Visst, om man har lagt undan pengar under de goda åren med låga boräntor, då kan man ta en del av dem.

Håll i bufferten

– Men det är viktigt att det finns en buffert, säger han.

Shoka Åhrman varnar dock för kreditfällan. Hellre att sparpengarna ryker än att man börjar handla på kredit eller ta blancolån.

Claudia Wörmann rekommenderar alla som har det kärvt nu att noga kolla igenom sin ekonomi, och väga alla kostnader.

– En lunch ute för 120 kronor kanske inte är så mycket, men om man äter ute tre gånger per vecka så blir det över en tusenlapp.

– Man kan skattejämka för boräntorna. Då får man mer pengar varje månad, i stället för att få skattepengarna vid ett tillfälle, säger Claudia Wörmann.