Staten kommer inte att skjuta till mer pengar till SAS, meddelar näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S). Däremot kommer staten att medverka till att konvertera skulder på omkring fyra miljarder kronor till nya aktier i bolaget.
Det en viktig och tydlig signal om vad man har för intentioner för bolaget, anser Sverre Linton som är chefsjurist på Aktiespararna. Enligt honom är det viktigt att svenska och danska staten, som tillsammans äger runt 45 procent i SAS, agerar i samstämmighet.
– Jag hoppas att det innebär att man är beredd att släppa kontrollen över SAS och låta någon som har en långsiktig plan för bolaget kliva in och ta kommandot, säger Linton.
"Ett steg närmare"
Även flyganalytiker Hans Jørgen Elnæs ser beskedet som positivt. I räddningsplanen, SAS Forward, ingår att omvandla lån och leasingavtal för 20 miljarder kronor till aktiekapital. Svenska statens besked är ett viktigt steg på vägen, enligt Elnæs.
– Jag tror att det är ett steg närmare att lyckas. Nu har nästan 25 procent av det som ska konverteras blivit det. Om de klarar att genomföra de andra elementen i planen så tror jag att de är bra riggade för att fortsätta vara ett stort flygbolag i Skandinavien, säger han.
Beskedet innebär att svenska staten, som äger 21,8 procent i bolaget, sannolikt kommer att få ett mindre ägande. Det kan locka nya investerare, tror Hans Jørgen Elnæs.
– Då kan de få en större ägarpost i SAS och det tror jag är av väsentligt intresse för att de ska investera. Det är av mindre intresse att investera i ett bolag som man inte kan påverka, då är risken att man inte får den avkastning på kapitalet som man vill ha.
Nästa steg är att bli enig med fackföreningarna internt. Parterna, piloterna och SAS, har inte lyckats komma överens sedan avtalet löpte ut i slutet av mars. Men Hans Jørgen Elnæs tror att beskedet från regeringen ger företaget ett bättre förhandlingsläge gentemot piloterna.
– Det är helt avgörande, det måste på plats nu. Men chanserna är betydligt större i dag än de var i går.
Pressad sits
Flygbolaget brottas samtidigt med inflationseffekter, skenande priser på flygfotogen på grund av Ukrainakriget, plus pandemieffekter som personalbrist och försenade leveranser.
Att det kommer att finnas utmaningar även i framtiden står klart, menar Linton.
– Det är ett svårt slag för SAS kortsiktigt när en av de viktigaste finansiärerna har satt stopp och det kommer att vara skakigt fram tills dess att man har fått besked om en ny finansiär, säger han.
– Det är en pressad sits men jag tror att det är bra att staten spelar med raka puckar i det här när det öppnar upp för att finna andra lösningar. Om det lyckas, vet jag inte.
Journalisten och flygexperten Jan Ohlson menar däremot att det skickar kluvna signaler att staten å ena sidan väljer att konvertera sina skulder till aktier – men å andra sidan inte skjuter till mer pengar.
– Signalerna i dag kan tolkas som att SAS får en avskedspresent, men sedan vill Sverige inte vara med längre. Det är en signal till marknaden om att konkursen är nära. SAS är i mer trubbel nu än innan, säger han.
Enligt honom hänger mycket nu på den danska statens agerande.
– Danmark har traditionellt värnat mer om SAS eftersom det är politiskt viktigt. Danmark tjänar mycket pengar på SAS, även sidoverksamheter, eftersom det drar andra flygbolag till Köpenhamn som annars skulle gå till Stockholm, säger han.
– Sverige har spelat över nyckeln till Danmark.