Centralbanken Federal Reserve (Fed) med Jerome Powell i spetsen höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till intervallet 4,50–4,75 procent. Det är en nedtrappning jämfört med de senaste höjningarna på 0,50 respektive 0,75 procentenheter.
– Det blev som väntat och Fed signalerar också att man kommer att fortsätta höja räntan ytterligare. Man håller fast vid sin tidigare linje, säger Elisabet Kopelman på storbanken SEB.
– Man kan samtidigt ändå notera att Fed gör en liten glidning i formuleringen gällande inflationen. De säger att inflationen har lättat något men att den är hög. Vissa framsteg har gjorts och det erkänner man här.
Mer normala höjningar
TT: Fed ser att de tidigare höjningarna har haft effekt?
– Precis så. Man ser att politiken har fungerat. Det minskar den press som Fed haft tidigare. Riskerna blir mer balanserade framöver.
Elisabet Kopelman betonar att frågan nu främst är hur många höjningar som väntar, inte hur stora.
– Man har gått tillbaka till mer normala 25-punktershöjningar, säger hon.
"Från möte till möte"
Fed har tidigare meddelat att målet är att ta upp styrräntan till intervallet 5,00–5,25 procent under 2023, vilket skulle innebära två 25-punktershöjningar till. Men det finns osäkerheter.
– Powell har tidigare sagt att man är databeroende och tar beslut från möte till möte. Hur oroad är man för utvecklingen? Vi ser tecken på att ekonomin vänder ner, säger Kopelman.
– Att man inte indikerar att man börjar närma sig slutet på räntehöjningarna kan möjligtvis vara en signal att man är osäker på hur mycket man kommer att behöva höja.
TT: Hur påverkar detta svenska Riksbankens agerande?
– Man kan säga att det är en lättnad att Fed ändå närmar sig slutet på sina räntehöjningar och att man kan gå ner till en långsammare takt. Det har varit ett dilemma för andra centralbanker i världen när Fed höjde så snabbt förra året. Man tvingades hänga på eller se sina valutor försvagas, säger Kopelman.
"Måste se tydliga tecken"
Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, tror att Riksbanken kommer att inspireras av sättet som Fed kommunicerar sitt senaste besked på.
– Det räcker inte att inflationen är på väg ner, utan man måste se tydliga tecken på det innan man slutar med räntehöjningar, säger han.
I övrigt är de direkta effekterna av Fed:s besked relativt små för Sverige, enligt Persson. Stockholmsbörsen brukar följa börserna i USA, som har varit volatila både inför, under och efter Powells besked.
Betydligt mer kännbart för Riksbanken blir beskedet från Europeiska centralbanken (ECB) som kommer med ett räntebesked under torsdagen.
ECB har signalerat en aggressiv höjningstakt.
Enligt Swedbanks prognoser kommer den svenska styrräntan toppa på 3,5 procent i juni, en bra bit under USA:s. Det betyder inte att Sverige är mindre restriktivt än USA – det handlar snarare om att penningpolitiken slår olika hårt i de två länderna.
– I Sverige får räntehöjningar rejält genomslag, och det beror på att det är hushållen som har ränterisken här. I USA är många bolån bundna i 30 år så hushållen påverkas inte av höjningar på samma sätt – det är företagen som tar smällen, säger Persson.