“Jag har ett erbjudande.”
Det skrev Tesla-grundaren och världens rikaste person Elon Musk på Twitter i mitten av april. Han syftade då till ett bud han lagt på att köpa upp det sociala medieföretaget som inlägget publicerades på.
Summan: 43 miljarder dollar, eller 450 miljarder kronor. Det motsvarar en femtedel av Musks samlade tillgångar, om man ser till Bloombergs uppskattning.
Budet mötte inledningsvis motstånd från Twitters ägare – men de ändrade sig snabbt. Knappt två veckor senare offentliggjorde Twitter att de accepterat Musks bud. Det var då aningen högre: 44 miljarder dollar. Kursen rusade efter beskedet.
Sedan dess har aktien åkt berg-och-dalbana på börsen. Det har samtidigt rapporterats att Musk har haft svårt att säkra finansiering för affären. Den största delen av miljardärens tillgångar finns i Tesla, men han har tidigare sagt att inga aktier från elbilsjätten ska gå till affären.
Och den 8 juli gav techmiljardären det skarpa beskedet att han helt ämnade att avbryta affären.
Varför har Musk dragit tillbaka sitt bud?
Enligt Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza, kan det bero på att Musk känner att priset nu är för dyrt.
– Innan budet på 54,20 dollar per aktie aviserade Elon Musk att han köpt strax över nio procent av aktierna i Twitter. Det fick aktien att rusa över 30 procent som mest, vilket var den bästa dagen någonsin för aktien, säger han.
Men sedan har kursen backat rejält – allt som allt är den nu ned nästan trettio procent, till runt 36 dollar per aktie.
Enligt sparekonomen beror det på all osäkerhet den potentiella affären fört med sig. Men det kan även härröras till att techsektorn har presterat dåligt överlag.
– Twitter handlas rejält under budnivån vilket indikerar att marknaden inte tror att affären kommer gå i lås. Med tanke på kursutvecklingen är det naturligt att Elon Musk ser över sina möjligheter att få ned prislappen, säger han.
Hur står sig parterna i en rättegång?
Twitter vill tvinga Elon Musk att genomföra sitt köp av bolaget. De har därför stämt Tesla-miljardären, och menar att han medvetet har velat skada Twitter med sitt agerande kring affären.
Skulle processen gå till rättegång har Twitter trumfkortet, just för att affären redan är genomförd. Det menar Brian Quinn, juridikprofessor vid Boston College Law School med ett särskilt fokusområde vid affärsfusioner och förvärv.
– Ser man till argumentet som de båda parterna har så har Twitter övertaget, säger han.
Men enligt juridikprofessorn utfallet är inte givet. Musk har ett par argument att framföra vid rättstvisten.
Ett är att Twitter inte informerat Musk tillräckligt om hur många fejk-användare som finns på plattformen – något techmiljardären hävdat redan innan han drog tillbaka affären.
Ett annat är att Twitter avskedat två höga chefer, vilket Musk menar att han haft vetorätt till i och med affären.
– Men enligt Twitter så har de i köpkontraktet haft rätten att anställa och avskeda vilka de ville, säger Quinn.
Kan det lösas utan en rättstvist?
Men juridikprofessorn tillägger att det är sannolikt att ärendet kan lösas utan att behöva gå till domstol.
– Liknande tvister har skett tidigare, och oftast kan de lösas utan att behöva gå till domstol. Då finns det två eventuella lösningar, säger han.
Antingen kan priset omförhandlas. Det har skett tidigare – bland annat för två år sedan, när Louis Vuitton ville köpa Tiffany & Co, och pandemin slog till.
– Då kom de överens om att köpa för tre procent mindre, säger Quinn.
Det andra alternativet är att parterna kommer överens om att affären inte ska gå igenom – men att Musk då ska betala en avgift.
– I så fall skulle den kostnaden landa på mycket mer än en miljard dollar, säger Quinn.