– Ryssland är snart som ett nytt stort Nordkorea, säger Gunter Deuber, analyschef på den österrikiska storbanken Raiffeisen Bank International – en av de allra största utländska bankerna på den ryska marknaden.
Stora delar av den välutbildade medelklassen i Ryssland verkar redan ha dragit samma slutsats. Enligt bedömare kan 200 000–300 000 ryssar ha lämnat landet bara sedan de ryska styrkorna inledde invasionskriget i Ukraina den 24 februari – de flesta med tåg till Helsingfors eller till Turkiet.
– Vi kommer att få en enorm "brain drain" (kompetensflykt) från Ryssland, säger Deuber.
15 års tillväxt raderas ut
Ekonomerna på Institute of International Finance (IIF) gör samma bedömning. Kompetensflykten i kombination med sanktioner som stoppar import av teknik och nyckelkomponenter från väst väntas enligt en färsk IIF-prognos trycka ned landets BNP med 15 procent i år. Nästa år väntas nedgången fortsätta med 3 procent till, vilket innebär att 15 års rysk tillväxt är på väg att raderas ut.
Det kan mycket väl bli ännu värre, om sanktionerna mot Ryssland skärps, skriver IIF:s ekonomer.
Deuber räknar kallt med mer sanktioner, även om Vladimir Putin skulle röjas ur vägen i någon form av palatskupp.
– Det kommer inte att bli någon återgång till normala förhållanden mellan Ryssland och väst på länge. Vi i väst måste inse att vi inte står inför något omfattande regimskifte i Ryssland – även om det skulle bli ett ledarskifte, säger han.
– Hela det ryska politiska systemet har förberetts för det här, tillägger han.
Tillgångar i Ryssland låsta
Framför sig ser han i stället flera års rysk avveckling och omstruktureringar, som kompliceras av sanktioner. De stora internationella bankerna har redan specialteam på plats för att hjälpa kunder att få ut så mycket de kan av sina tillgångar. Och hedgefonder specialiserade på att processa mot länder och företag i kris köper på sig ryska stats- och företagsobligationer.
Statlig konfiskation är ett scenario. Alternativt slutar det med att västföretagen måste dumpa tillgångarna i dåliga affärer med nya ägare, enligt Deuber.
Samma sak gäller i praktiken Rysslandsfonder och andra med finansiell exponering. Deuber tror de måste acceptera att tillgångarna i Ryssland är låsta så länge de västliga sanktionerna inte avvecklas.
Ett kryphål kan skapas om Moskvabörsen splittras i en inhemsk och en internationell del, men det kommer förutsätta att man är beredd att sälja med stora kursförluster.
– Det är ekonomisk krigföring, säger Deuber, om vad som utspelar sig.
Frist upphör den 22 maj
Och det kan snart bli värre, varnar han. Än så länge har USA inte stängt dörren för transaktioner med Rysslands centralbank – även om bankens tillgångar i väst har frusits och en fjärdedel av Rysslands banker har portats från kommunikationssystemet Swift, som används i internationella transaktioner.
Detta skapar en frist för västerländska företag och banker att hantera situationen och förbereda sig. Men det senaste budet från Bidenregeringen är att denna frist kommer att ta slut den 22 maj.
– Då blir alla typer av transaktioner med Ryssland mycket, mycket svårare att hantera, säger Deuber.
Han räknar med att detta ganska snabbt skulle leda till att ryska staten och stora ryska statliga bolag – som gasmonopolet Gazprom eller oljebolag som Rosneft – inte längre kan betala för sig och därmed stämplas som "default" – inställda betalningar – på kapitalmarknaden.
"Det räcker inte med eldupphör"
Effekten av detta blir en flodvåg av betalnings- och utmätningskrav, som i sig innebär en uppenbar risk för att pengar på väg till eller från Ryssland tas i beslag. Detta riskerar att ganska snabbt göra det svårt för EU att fortsätta köpa rysk gas – om inte Vladimir Putins dekret om att betala i rubel accepteras.
För att USA ska förlänga livlinan bortom den 22 maj tror han att det krävs något som ser ut som en hållbar lösning i Ukraina – och det tror han inte på.
– Det räcker inte med eldupphör, säger han.