Regeringen skruvar ned tillväxtprognosen rejält för nästa år, till 0,4 procent. På en presskonferens meddelade finansminister Mikael Damberg att Sverige kommer att gå in en lågkonjunktur.
Men i modern tid har svensk ekonomi gått igenom betydligt hårdare bakslag än det som regeringen nu skissar på. Senast var det när pandemin slog till 2020 och ekonomin krympte med 2,4 procent. Det blev minus även i eurokrisens 2012, ned med 0,3 procent, och under finanskrisen 2008-2009 på minus 0,7 respektive minus 4,2 procent.
Inflation och räntor
Prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl på Konjunkturinstitutet (KI) konstaterar att regeringens prognos är "förvånansvärt lik" den som KI gick ut med förra veckan.
BNP-prognosen för 2023 ligger någon tiondel lägre på regeringskansliet än hos KI och på slutraden – det vill säga utrymmet för ofinansierade reformer som skapas av tillväxt – landar de på exakt samma nivå. KI räknar med 120 miljarder för hela mandatperioden, medan regeringen säger att de ser ett utrymme på en fjärdedel för det första av de fyra åren under perioden.
– 120 miljarder delat på fyra, 30 miljarder – ja, det är väldigt likt, säger Hedén Westerdahl.
Det vi ser nu är hur hushållen drabbas av inflationen, högre räntor och förmögenhetsbakslag, enligt prognoschefen.
– De kommer att hålla tillbaka sin konsumtion, så vi har en ganska stor nedgång i konsumtionen under andra halvåret i år och under vinterhalvåret speciellt, säger hon.
– Det är också en svagare efterfrågan i omvärlden. Uppgången vi såg efter covid blev inte så långvarig som vi förväntade också, utan indikatorerna har vänt ned snabbare än vad vi trodde.
"Mjuklandning för ekonomin"
Enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, är regeringens bedömning väntad. Däremot tycker han att Damberg tydligare kunde betona osäkerheten i prognosen.
– Det är ingen orimlig prognos att lägga i det här läget, men samtidigt måste man vara medveten om den stora osäkerhet som råder, säger han och fortsätter:
– Det handlar om globala skeenden, men också om inhemska som den räntekänslighet vi ser, inte minst på bostadsmarknaden. Får vi en kraftigare sättning på bostadsmarknaden är det negativt även för andra delar av ekonomin, då håller hushållen hårdare i plånboken, säger han.
Enligt Torbjörn Isaksson är det ingen dramatisk konjunkturnedgång som regeringen ser framför sig.
– Bilden de målar upp är en mjuklandning för ekonomin, eftersom arbetsmarknaden inte är särskilt påverkad. De förutser att sysselsättningen ökar under hela prognosperioden, om än långsamt, säger han.
Ingen större kris
Arbetslösheten väntas öka något, från 7,6 till 7,7 procent.
Även Andreas Wallström, prognoschef hos Swedbank, anser att regeringens bedömning om sämre tider är rimlig. Om det blir en regelrätt lågkonjunktur är däremot beroende på hur arbetsmarknaden utvecklar sig:
– Så länge man inte ser framför sig en tydligt försvagad arbetsmarknad så tror jag inte att de flesta människor kan tänka sig det här som en lågkonjunktur. Jag förstår att man vill kalla det lågkonjunktur, men det som regeringen och även KI förra veckan förutser är en väldigt mild nedgång som får små effekter på arbetsmarknaden, säger han.
Enligt Andreas Wallström kan det därför inte beskrivas som någon större kris.
– Det är en kris som är känd sedan tidigare, med ökande kostnader. Man kan också framhålla att hittills har utvecklingen för svensk ekonomi visat på en väldigt stor motståndskraft, till exempel när det kommer till produktionen, total konsumtion hos hushållen och arbetsmarknaden, säger han.