Statliga gruvföretaget LKAB fick sin ansökan om miljötillstånd för utökad gruvdrift avvisad av mark- och miljödomstolen i tisdags, vilket innebär stopp för utökningen tills en ny ansökan kommit in eller en högre instans upphävt beslutet.
Jan Darpö, professor emeritus i miljörätt vid Uppsala universitet, ser inte att beslutet innebär några konstigheter från domstolens sida.
– Domstolen säger att LKAB inte har samrått med dem som är särskilt berörda. Det kommer inte som fallet från skyarna, och det är inget systemfel. LKAB har inte följt domstolens förelägganden, säger Darpö.
Hans professorskollega i miljörätt vid Stockholms universitet, Jonas Ebbesson, är inne på samma linje.
– Att ha samråd är en väsentlig del i miljöprövningen. Personer som är särskilt berörda av en verksamhet måste veta att prövningen äger rum, men också vad prövningen avser, säger Ebbesson.
Samrådet är en del av underlaget i miljökonsekvensbeskrivningen, som måste finnas enligt lagen. Det innebär bland annat att de som är särskilt berörda ska slippa behöva bevaka och söka information om vad ett företag har för sig och vad som är på gång, förklarar han.
Enskilda fastighetsägare
Här handlar det om fastighetsägare som värmer sina hus med bergvärme som kan påverkas negativt, och de borde fått bättre möjligheter att säga sitt, enligt domstolen.
– Domstolen säger här att det finns brister, och beslutet verkar därför korrekt, säger Jonas Ebbesson.
Däremot tycker Ebbesson att det är svårt att se varför beslutet har tagit så lång tid, när samrådet hölls 2017 och tillståndsansökan lämnades in sommaren 2018.
Det räcker inte att alla Kirunabor bjöds in till ett allmänt möte och att bolaget skickade ut ett informationsblad om stadsomvandlingen till Kirunaborna, slår domstolen fast.
– Domstolen har vid upprepade tillfällen begärt att detta ska kompletteras, och aviserat att ansökan inte kan prövas annars. Senast i augusti i år, säger Darpö.
Men LKAB har inte följt föreläggandena enligt domstolen. Bolaget får nu genomföra samrådet och sedan återkomma med ansökan.
– Någonstans måste LKAB ha resonerat att företaget inte behövt följa kraven på samråd, säger Jan Darpö.
Paralleller till Cementa
Både han och Jonas Ebbesson ser paralleller till Cementa, vars ansökan också avvisades på grund av brister i miljökonsekvensbeskrivningen.
– Stora företag borde inte missa sådant, säger Ebbesson.
LKAB gick ut direkt i tisdags och kritiserade i upprörda ordalag både domstolens beslut och själva tillståndsprocessen.
"Dagens oförutsägbara process där prövningens fokus ligger på formalia och processdetaljer, i stället för miljö- och samhällsnytta, är ett direkt hot mot våra ansträngningar att ställa om mot en hållbar framtid", skrev Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB, i ett pressmeddelande.
Miljöchefen på LKAB, Linda Bjurholt, skriver "Nu måste vi börja om, det känns rent Kafkaliknande. Domstolens avgörande gör det tydligt att det inte går att förutse vilka ifrågasättanden som kan uppkomma".
Infekterat
– Det är tråkigt att diskussionen blir så infekterad. Det är ju i grunden fråga om att verksamhetsutövarna måste se till att ansökningarna är kompletta, vilket följer av EU-rätten, säger Jan Darpö.
Att skruva i regelverket för miljötillstånd på grund av detta blir konstigt, tycker han, och förklarar att vårt system med miljödomstolar och miljökonsekvensbeskrivningar har många fördelar jämfört med exempelvis de norska och finska rättssystemen. De som berörs måste få samråda.
– Om inte de som berörs av ett beslut får säga sitt så kan vi både EU och Europakonventionen på oss, säger Jan Darpö.
LKAB behöver dock inte göra om allt, Katarina Brodin, chefsrådman vid Mark- och miljödomstolen i Umeå, har förklarat för Sveriges Radio Ekot att mycket redan är gjort när det gäller LKAB:s ansökan.
Men LKAB har redan sagt att Mark- och miljödomstolens beslut ska överklagas.
– Troligen kommer inte Mark- och miljööverdomstolen att ge prövningstillstånd, säger Jan Darpö.