SBB är en av de mest ägda aktierna på Stockholmsbörsen, med 350 000 aktieägare.
Bolaget har på kort tid blivit en folkaktie, mycket tack vare att grundaren Ilija Batljan har lyckats bygga upp något av en ikonstatus kring sig själv, enligt Sverre Linton på Aktiespararna.
– SBB var under en period oerhört framgångsrikt, under en period då fastighetsbolag generellt gick bra. Men Ilija Batljan stack ut, jag tror att han tidigt framstod som stabil och pålitlig. Det förtroendet har fått sig en väldig törn nu, med flera utfästelser som sedan inte har slagit in, säger han.
"Mycket pressade"
Det var sent på måndagskvällen som beskedet kom att SBB ställer in sin planerade nyemission och att utdelningen flyttas fram till 2024.
Sverre Linton kallar situationen för "väldigt ovanlig".
– Jag tror inte att jag sett det här förut. I varje fall för ett så här stort bolag är det unikt. De måste vara mycket, mycket pressade uppe på SBB idag, säger han.
Även många småsparare är pressade, enligt Linton. Många har köpt in sig i aktien till kurser som är bra mycket högre än den nuvarande.
Sverre Lintons enda råd till småspararna är att följa situationen noggrant och fundera på hur mycket risk man är villig att ta.
– I och med skräpstatusen har risken i bolaget ökat väldigt mycket. Dessutom kommer man att få vänta på sina utdelningspengar nu, säger han.
Krisen inte över
Att bolaget inte ställde in utdelningen utan istället flyttade fram den beror enligt Sverre Linton på att det inte går. För att ställa in en klubbad utdelning krävs samtliga aktieägares samtycke.
– Det blir omöjligt med 350 000 ägare, det räcker med att en glömmer att rösta, säger han.
Maria Landeborn, aktiestrateg på Danske bank, konstaterar att marknadsklimatet har blivit riktigt tufft för fastighetsbolagen. Från högkonjunktur och riktigt låga räntor till motsatsen på ett kick, sådant skakar om.
– Krisen är inte över. Jag tror att fler bolag kommer att behöva ta in kapital och ställa in sina utdelningar. Det är negativt för aktiekurserna.
Spiller över till andra bolag
Däremot ser hon inte någon större risk för att fastighetsbolagen går omkull. Därmed är också risken liten för att fastighetsbolagens kris sprider sig till banksektorn.
– Bolagen har fastigheter att sälja, så det finns tillgångar i bolagen. Jag ser ingen risk för konkurser i dagsläget. De kommer att lösa det, men det blir väldigt tufft, säger Maria Landeborn.
Sverre Linton räknar med spridningseffekter till övriga fastighetsbolag.
– Allt sånt här skapar oro. Oro kring ett stort bolag i en bransch brukar spilla över till andra bolag i branschen. Det kommer nog att ge ringar på vattnet kursmässigt.
Ingen 90-talsrepris
Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank, ser däremot ingen risk för att bankerna ska dras med i en eventuell smäll, likt 1990-talskrisen då mängder av fastighetsbolag klappade ihop och drog med sig bankerna i fallet.
– Det här är inget problem för bankerna, det är obligationsinnehavarna och aktieägarna i SBB som har problem, säger han.
Bankernas kreditgivning till fastighetssektorn är inte lika utsatt som tidigare, enligt Håkansson. I stället är det obligationsmarknaden som tagit över långivningen i stor utsträckning. Det kan handla om olika fonder som investerat i obligationer som kan åka på en smäll.
– Det här är inget 90-talsscenario för bankerna, men kanske för fastighetsbolagen.
TT: Ser du några spridningsrisker som påverkar det finansiella systemet?
– Nej, inte direkt som påverkar bankerna. Snarare kan det bli de som hjälper till att reda ut de här problemen, säger Håkansson.