Mitt i sommaren drar ett regntungt lågtryck in över svensk ekonomi. Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) föll med 1,5 procent under andra kvartalet, jämfört med kvartalet innan, ett långt kraftigare fall än den minskning på 0,5 procent som fanns i Bloombergs prognos.
På ett år har BNP sjunkit med hela 2,4 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), vilket också var betydligt mer än väntat.
– Det är som om verkligheten nu har hunnit ikapp statistiken, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom, Länsförsäkringar till TT.
Därutöver ökar arbetslösheten. Den säsongsjusterade arbetslösheten steg till 7,9 procent i juni jämfört med 7,2 procent i maj. Icke säsongrensat uppgick arbetslösheten 9,2 procent i juni, jämfört med 7,9 procent förra månaden.
Lägre ekonomisk aktivitet
Alexandra Stråberg är inte så överraskad av siffrorna.
– Vi har haft en stark motståndskraft i ekonomin och en stark utveckling under första kvartalet. Att konsumtionen nu går ned beror dels på räntehöjningarna, men framför allt på den höga inflationen, säger hon.
Det branta fallet är ett tecken på mindre ekonomisk aktivitet, men tyder också på att den hökaktiga räntepolitiken börjat bita, konstaterar Alexandra Stråberg, men flaggar samtidigt för fler skedar av den beska räntemedicinen.
– Samtidigt som svensk ekonomi faller har vi ännu en hög inflation och en svag krona, och höjningar från övriga centralbanker i veckan. Det måste Riksbanken förhålla sig till. Men räntehöjning är en besk medicin vi måste ta för att komma framåt. Medan bolånen drabbar många, drabbar inflationen alla. Det är därför det är så viktigt att få ner den, säger Alexandra Stråberg.
Arbetslöshet ökar
Enligt SCB steg också arbetslösheten i juni, vilket tyder på en bredare nedgång i ekonomin, enligt Alexandra Stråberg.
– Det är klart att detta tyder på tuffare tider som kommer, och som vi egentligen skjutit framför oss. Detta är något vi talat om ska komma, säger hon.
Lyfter man blicken en bit bort mot horisonten, syns dock en ljusning, menar Alexandra Stråberg.
– Det är en lång väg att gå, men inflationen är på väg ned. När den är nere kan man också hantera en lägre aktivitet i ekonomin, det offentliga kan börja satsa och Riksbanken kan börja sänka räntan så att konsumtionen kommer igång igen.
Arbetslösheten kommer sannolikt att fortsätta öka något, spår hon, men inte så mycket som analytiker befarat.
– Även om nästa år också kan bli tufft, kommer det att bli bättre då, säger hon.
Näringsliv befarar djupare kris
Från Svenskt Näringsliv hörs däremot dystrare toner.
– Vi har sett att konsumenterna är deppiga, att företag är mer pessimistiska och att allt fler funderar på att varsla, säger chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till TT.
Riksbanken har gått för otåligt och snabbt fram i sina räntehöjningar i stället för att avvakta och ta hänsyn till att det tar tid innan de får effekt, anser han.
– Nu är det många hushåll som kommer att få det särskilt tufft, med dramatiskt höga räntor, säger Daunfeldt.
Att Riksbanken måste höja styrräntan bara för att amerikanska Fed och Europeiska ECB gör det är inte hugget i sten, betonar han.
– Sverige är utanför euron, till stor del för att kunna bedriva en självständig penningpolitik. Riksbanken borde avvakta med fler räntehöjningar för att inte fördjupa lågkonjunkturen.