Inköpschefsindexet, som Àr en temperaturmÀtare för industrikonjunkturen, landar pÄ 45,5 i april.
Det Àr oförÀndrat sedan mars men den nionde mÄnaden i rad som indexet hamnar under 50, vilket antyder en minskad aktivitet i sektorn.
"Ăven om indexet stabiliserades i april Ă€r det en brĂ€cklig industrikonjunktur som framtrĂ€der, inte minst kring orderingĂ„ngen och företagens orderstockar som föll till de lĂ€gsta nivĂ„erna pĂ„ över tvĂ„ Ă„r", skriver Jörgen Kennemar, ekonom pĂ„ Swedbank, i en kommentar.
LÀgsta nivÄn sedan maj
SÀrskilt orderingÄngen inom industrin sticker ut. Det sjunker till 42,0 frÄn 43,6 i mars, vilket Àr den lÀgsta nivÄn sedan maj 2020.
Enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker pÄ Nordea, talar siffrorna för en minskad produktion inom industrin under Äret.
ââDet Ă€r oroande. Det innebĂ€r att det ocksĂ„ finns en pĂ„taglig risk att industrin minskar personalstyrkan. Ăn har vi inte sett nĂ„gon större neddragning av arbetskraften hos industriföretagen men det ligger i farans riktning, sĂ€ger han.
Siffrorna Àr ocksÄ en varningssignal om att svensk exportindustri kan stÄ inför en svacka under 2023, enligt Torbjörn Isaksson.
PĂ„verkar inflationen
Men det Àr inte enbart dÄliga nyheter. För en lugnare industrikonjunktur betyder ocksÄ fallande priser pÄ industrivaror.
ââSvensk industri producerar varor som till allra största del gĂ„r pĂ„ export. Men den stora bilden Ă€r att industrikonjunkturen har kylts av globalt. Det talar för ett lĂ€gre pristryck pĂ„ varor som sĂ„ smĂ„ningom ocksĂ„ kommer att spilla över pĂ„ varor i svenska butiker, sĂ€ger Torbjörn Isaksson och fortsĂ€tter:
ââDe delar i inflationen som handlar om varor bör lugna ned sig pĂ„tagligt.
EuroomrÄdets inköpschefsindex för tillverkningsindustrin föll til 45,8 i april enligt fÀrska berÀkningar. Det kan jÀmföras med 47,3 i mars.
NedgÄngen var dock inte sÄ djup som vÀntat. I en snabb berÀkning frÄn tidigare skulle inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i eurozonen falla till 45,5 i april.