Feds direktion höjde som väntat styrräntan med 0,25 procentenheter till intervallet 5,00–5,25 procent.

– Fed levererade den höjning som alla förväntade sig och de mjukar också upp sin signalering framöver, säger Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB, till TT.

Ingen tydlig signal

Med det kom ingen tydlig signal om vad Fed avser att göra med räntebanan senare i år.

– Fed öppnar för en räntepaus eller att de är helt färdiga, men de säger inte det. Samtidigt är det tydligt i deras uttalande att risken för räntan fortfarande ligger på uppsidan, säger Elisabet Kopelman.

Det råder osäkerhet om vart bankturbulensen i USA tar vägen och det är för tidigt att blåsa faran över, påpekar hon:

– De stänger inte dörren för att höja ytterligare. Och det beror nog på att Fed är genuint osäker på hur ekonomin kommer att utvecklas och hur mycket räntehöjningarna hittills kommer att bita.

Elisabet Kopelman ansluter sig till de bedömare som anser USA ligger före Europa i den ekonomiska utvecklingen.

– Vi tror att Fed kommer att gå före med att lätta på penningpolitiken. Vår prognos är att Fed sänker räntan i slutet av året och det ligger också i marknadsförväntningarna just nu, säger Elisabet Kopelman.

Svensk höjning

Även Alexandra Stråberg, chefsekonom vid Länsförsäkringar, anser att den amerikanska räntehöjningen var väntad.

Sverige har inte kommit lika långt som USA på inflationsresan.

– Medan USA har passerat inflationstoppen med ganska många månader så har Sverige egentligen bara haft en månad när vi har sett positiva indikationer. Dessutom har ju vi mycket högre inflation, säger Alexandra Stråberg.

Hon tror på en svensk räntehöjning till i juni eller i september eftersom man än så länge inte har sett den stora ränteeffekten.

– Vi måste ha mer bevis på att inflationen är på väg ner och det kommer man ju få då fram till nästa möte i juni.

Den svenska räntetoppen kommer att bli 3,75 procent, tror Alexandra Stråberg.

– Det borde ha tillräcklig effekt för att få ner inflationen, det vill säga lägga den här våta filten över ekonomin så vi får ner efterfrågan.