Feds höjning av räntan med 0,50 procentenheter – en så kallad dubbelhöjning – är den högsta på över 20 år. Uttrycket härrör från att räntejusteringar i regel sker med 0,25 procentenheter i taget. Investerarna räknar med att styrräntan höjs med fyra dubbelhöjningar i rad, upp till 2,25-2,50 procent redan i september.

Sedan fortsätter marknadens räntebana upp till 3,25–3,50 procent om lite drygt ett år. Det kan jämföras med dagens ränta på 0,25–0,50 procent.

Samtidigt meddelar den amerikanska centralbanken att den från och med juni ska börja avveckla sin gigantiska stödköpsportfölj på omkring 9 000 miljarder dollar, som byggts upp av alla stödköp i pandemin.

I en presskonferens efter tillkännagivandet sade Fedchefen Jerome Powell att det inte blir fråga om några höjningar med 0,75 procentenheter framöver. Det löftet fick börskurserna, som dittills inte rört sig nämnvärt, att stiga ordentligt.

Historiskt men odramatiskt

Elisabet Kopelman, USA-analytiker på SEB, säger att beskedet om dubbelhöjning i sig är odramatiskt eftersom Federal Reserve har signalerat om höjningen.

– Däremot är faktumet att man nu höjer i en takt med 0,50 procentenheter historiskt, det har man inte gjort sedan början på 2000-talet. Det är en bekräftelse på den nya inflationsmiljö som vi lever i. Dramatiken är kopplad framför allt till inflationen och de tydliga signalerna från Fed att man kommer att prioritera inflationen framför tillväxten, säger Kopelman.

SEB:s analytiker räknar med att Federal Reserve fortsätter höja den amerikanska styrräntan med 0,50 procentenheter per möte fram till september, för att hamna på 2,5 procent.

– Därefter tror vi att man slår av på takten, beroende på hur ekonomin utvecklar sig. Federal Reserve har varit väldigt tydlig med att det här är inte en miljö där man bör ha en expansiv penningpolitik, säger Kopelman.

Påverkar Sveriges ekonomi

Den amerikanska bostadsmarknaden påverkas av stigande räntor eftersom det minskar efterfrågan på att låna pengar. Men även svenska hushåll påverkas när Fed höjer räntan, enligt Kopelman.

– Stigande långa räntor och svaga börser i USA påverkar oss i Sverige också, sedan har vi en egen centralbank som är igång och höjer styrräntan.

– Federal Reserve vill sakta ned den amerikanska ekonomin, och tar man i för mycket så påverkar det naturligtvis också en liten exportberoende ekonomi som Sveriges.

Centralbanken konstaterade efter sitt möte att den amerikanska arbetsmarknaden är stabil men att inflationstakten är fortsatt hög med rusande energipriser som den drivande faktorn. Rysslands krig i Ukraina skapar stor osäkerhet i ekonomin och Fed nämner också Kinas pandeminedstängningar som ett orosmoment.