Fed har bråttom att få bukt på inflationen – med räntehöjningar och en avveckling av stödköpsportföljen.
Enligt prissättningen på marknaden ska styrräntan upp till 4 procent om ett år, vilket kan jämföras med dagens nivå på 0,75-1,00 procent. Och vägen dit börjar med en så kallad trippelhöjning.
Onsdagens räntebesked från Fed sätter inte bara tonen för den amerikanska ekonomin framöver. När Fed stramar åt slår det även mot börser runt om i världen och efterfrågan globalt, via starkare dollar och högre räntor. Dessutom pressar det fram större räntehöjningar även i länder som Sverige.
"Kommer att bli hökaktigt"
Förväntningarna på en trippelhöjning har tagit fart uppåt efter de oväntat höga amerikanska inflationssiffrorna för maj, som publicerades i fredags. Och det är inte bara marknaden som enligt prissättningen räknar med 75 punkter (0,75 procentenheter). Ekonomer på storbanker som JP Morgan, Goldman Sachs, Barclays och Nordea är inne på samma spår.
Uttrycket trippelhöjning bygger på att räntejusteringar i regel sker med 25 punkter i taget.
Nordeas ekonomer hänvisar bland annat till en artikel i affärstidningen The Wall Street Journal, där den vanligen välunderrättade journalisten Nick Timiraos tidigare i veckan skrev att Fed av allt att döma överväger en höjning med 75 punkter.
Fondförvaltaren Pimcos USA-ekonom Allison Boxer utesluter inte heller en trippelhöjning efter den senaste inflationsrapporten, även om utgångspunkten är 50 punkter i juni följt av 75 punkter till i juli.
"Nästa Fed-möte kommer att bli hökaktigt", skriver hon i en kommentar som TT tagit del av.
"Vi räknar med att ordförande Powell kommer använda presskonferensen till att signalera att större höjningar är tillbaka på bordet", tillägger hon.
Ser man framåt kan den oväntat ihållande inflationen tvinga fram ännu tuffare åtstramningar från Fed, vilket skapar en allvarlig risk för att de tar i för mycket, varnar Boxer samtidigt.
Tillbaka till 1994
Fed höjde så sent som i maj styrräntan med 50 punkter. Det var den första så kallade dubbelhöjningen sedan år 2000. För att hitta en höjning på 75 punkter får man gå ännu längre bakåt i tiden, till 1994.
Fed-chefen Jerome Powell har inför onsdagens besked själv bäddat för att räntehöjningen kan bli oväntat stor – om det skulle komma ytterligare överraskningar på inflationsfronten. Och detta är precis vad som hände i fredags, när det visade sig att inflationen i maj i USA oväntat fortsatte upp till 8,6 procent – den högsta nivån på 40 år.
Feds inflationsmål ligger på 2 procent.
Räknar med recession
För att få en vink om hur snabba räntehöjningarna kan bli framöver kan man i räntebeskedet titta närmare på Feds så kallade "dotplot", en graf som visar hur ledamöterna i direktionen ser styrräntan röra sig framöver. I mars pekade denna graf på en styrränta kring 1,9 procent i slutet av 2022 och på 2,8 procent ett år senare.
Med räntebeskedet följer dessutom en presskonferens och frågestund med Powell. Det kommer även nya prognoser för inflation, tillväxt och arbetslöshet i USA.
När det gäller tillväxten i USA räknar numera en överväldigande majoritet – nästan 70 procent – av de tillfrågade universitetsekonomerna i en enkät gjord av Financial Times med att räntehöjningarna i USA kommer att föra landet in i recession 2023.
En recession definieras tekniskt som två kvartal i rad med krympande BNP.