Den senaste räntehöjningen i USA kom i början av november, med 0,75 procentenheter. Det var då fjärde gången i rad som Fed gjorde en så kallad trippelhöjning. Att höjningen nu blir mindre tros bero på inflationen i november, som kom in lägre än väntat.

Årets sjunde höjning från Fed signalerar inte att kampen är över för att kyla av världens största ekonomi. Till slutet av nästa år spås styrräntan hamna på 5,00–5,25 procent.

Ränteprognoserna var väntade, enligt Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB, som påpekar att Fedchefen Jerome Powell på pressträffen efter beskedet tog upp att "finansiella förhållanden mjuknat", det vill säga räntor ned och börser upp.

– Lite grann är det väl så att Fed själva inser att när de börjar se slutet på räntehöjningarna är det svårare för dem att påverka marknaden. Men man får väl ändå se den här nya prognosen som ett sätt att gå emot de här marknadsrörelserna, säger Elisabet Kopelman.

Takten oklar

Hon poängterar också att alla utom två ledamöter i Fed var eniga om att räntan ska upp över 5 procent. Men frågan är i vilken takt.

– Powell fick frågor om de kan sänka takten ytterligare till 25 punkter vid nästa möte i februari och han ville ju inte direkt säga vad de kommer att göra men bekräftade ändå att det kan vara ett rimligt scenario, säger Elisabet Kopelman.

Onsdagens besked kommer dagen efter en uppmuntrande rapport om att inflationen i USA saktat ned för femte månaden i rad. På årsbasis ligger den på 7,1 procent, jämfört med toppen 9,1 procent i juni.

Jerome Powell talade upprepande på pressträffen om den starka amerikanska arbetsmarknaden.

– Det har varit väldigt tydligt att det är inflationsriskerna från arbetsmarknaden som står i fokus för Fed och särskilt tjänsteinflationen eftersom löneökningarna är för höga. Och vad Powell försöker tala om för marknaden, är att så länge det ser ut så här kan vi inte börja lätta på penningpolitiken, säger Elisabet Kopelman.

Ser effekter

Fed ser vissa tecken på framgång i försöken att stävja det värsta inflationsutbrottet på fyra årtionden och att åter nå inflationsmålet på 2 procent.

Som exempel pekas på att priset på en gallon bensin har minskat från 5 dollar i juni till 3:21 dollar nu. Även varor som begagnade bilar, möbler och leksaker blev billigare i november, liksom tjänster som hotell, flygbiljetter och bilhyra.

Ett mått som Fed följer särskilt noga för att få en tydligare bild av den underliggande inflationen är så kallade kärnpriser – som inte innefattar mer rörliga priser på energi och livsmedel – och de har bara stigit blygsamt för andra månaden i rad.

Börserna i New York sjönk i en första reaktion på Fedbeskedet för att senare återhämta sig något.

Rättad: I en tidigare version av texten fick Elisabet Kopelman fel efternamn på ett ställe.