– Det påverkar oss. Så är det. Både när det gäller utvecklingen för de långa räntorna och på börsen. Det slår igenom i Sverige också, säger Elisabet Kopelman, storbanken SEB:s USA-ekonom.

Har man rörligt bolån är ränteläget mer direkt knutet till Riksbankens styrränta, men även där finns en indirekt kanal från USA.

– Det är klart att Riksbanken följer vad andra centralbanker i världen gör och man har kanske tagit intryck av hur mycket Fed felbedömde inflationen och nu vill man inte hamna i en liknande situation, säger Kopelman.

"Nästan kassaskåpssäkert"

Årets tredje räntebesked från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) väntas på onsdag kväll, svensk tid.

– Jag väntar mig en dubbelhöjning, med 50 punkter (0,50 procentenheter). Det tycker jag väl är nästan kassaskåpssäkert. Jag har väldigt svårt att tänka mig något annat efter (Fed-chefen) Jerome Powells signalering. Åtminstone när det gäller höjningar brukar de inte chockera marknaden genom att göra något annat än det som har prisats in, säger Kopelman.

Det som kan få marknaden att reagera på torsdagens besked är i första hand hur signalerna ser ut vad gäller framtida räntehöjningar – både i räntebeskedet och på presskonferensen en halvtimme senare.

– Frågan är om man kommer att skärpa språkbruket och mer tydligt signalera större höjningar. Vill Powell skrämma upp marknaden måste han börja prata om höjningar på 0,75 procentenheter, säger Kopelman.

– Jag ser inte det som troligt, men om han verkligen vill skaka om marknaden kan han börja prata om det, tillägger hon.

Motsvarar 36,7 procent av BNP

Bantningen av balansräkningen är en annan joker i leken. Det handlar om en gigantisk portfölj av obligationer värd omkring 9 000 miljarder dollar, som Fed har byggt upp med stödköp under pandemin. Detta motsvarar 36,7 procent av USA:s bruttonationalprodukt (BNP).

Efter stödköpen under finanskrisen inledde Fed också en avvecklingsprocess, som pågick fram till pandemin. Men problemet var inte alls lika akut då, med en inflation strax under 2 procent. Dessutom var själva obligationsportföljen man hade betydligt mindre, på cirka 25 procent av BNP.

Detta gjorde att Fed kunde nöja sig med att låta portföljen krympa successivt i takt med att obligationerna löpte ut.

Men nu är läget mer akut, inte minst till följd av att inflationen bitit sig fast och gett en inflation på 6,6 procent. Det innebär att det nu finns en beredskap för att Fed kan behöva sälja bostadsobligationer på den öppna marknaden – vilket skulle trycka ned priserna och lyfta räntorna på de löptider man väljer att sälja.

Ganska stora buffertar

Avvecklingsprocessen kan ta fart redan i maj eller juni, enligt bedömare.

Marknaden har redan börjat prisa in denna typ av transaktioner, vilket syns i ett snabbt växande gap mellan räntorna på bostadsobligationer och statspapper med samma löptid.

Kopelman tonar dock ned risken för en ny bolånekris i USA, av det slag som skapade finanskrisen 2008.

– Hushållen är i bättre skick än i bolånekrisen, om man tittar på skuldsättningen i förhållande till inkomsten. Och man har inte samma typ av “subprime-lån” som man hade då – där man hade lockräntor som skulle höjas efter några år. Det var en ohållbar modell som man hade för långivning, som man inte har kommit tillbaka till, säger hon.

– Och hushållen har ganska stora buffertar. De har ett stort sparande. Så det finns en annan motståndskraft i ekonomin mot räntehöjningar, tillägger hon.