FI nobbar slopat amorteringskrav

Finansinspektionen, FI, vill inte lätta på amorteringskravet. –En generell paus är inte träffsäker, säger FI:s chefsekonom Henrik Braconier.

Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier vill inte lätta på amorteringskravet generellt. Arkivbild

Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier vill inte lätta på amorteringskravet generellt. Arkivbild

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi2022-10-14 08:04

Finansinspektionen, FI, tror inte på att generellt slopa amorteringskravet. Utvärderingens slutsats är att det är bäst i det här läget att avstå från att lätta på kraven att betala tillbaka på bolånen.

– En generell paus är inte träffsäker. Vi vet att många kommer att drabbas, det är en kombination av många prishöjningar på el, bolån och annat. Men att slopa kravet generellt hjälper inte de många, säger Henrik Braconier, chefsekonom på FI.

De flesta hushåll med små marginaler äger inte sina bostäder, och därför har de inte några bolån, enligt FI.

Men Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, och hans kollegor inom högerblocket har gått ut och argumenterat hårt för slopade amorteringskrav för att lätta hushållens bördor i tider av befarad ekonomisk kris. Frågan är om politikerna kommer att köra över Finansinspektionen.

– Det finns möjlighet för regeringen att göra det. Men det är inte vad vi tycker är lämpligt, säger Henric Braconier.

Bra med amorteringskrav

I utvärderingen talar FI en hel del om penningpolitiken, som är Riksbankens bord. FI:s generaldirektör Erik Thedéen tillträder som Riksbankchef vid årsskiftet.

– Vårt uppdrag är att värna finansiell stabilitet. Då är det bra att hushåll har amorteringskrav.

FI skriver bland annat att nu ta bort amorteringskravet skulle motverka Riksbankens arbete med att få ned inflationen genom höjda räntor, "en lättnad av amorteringskraven nu skulle motverka penningpolitikens inriktning. FI ser därför inte att ett temporärt generellt undantag från amorteringskraven är en väl avvägd åtgärd i dagens läge".

Om kravet lättas generellt kan det leda till att Riksbanken måste ta i ännu mer med höjda räntor, och det drabbar då låntagarna än mer, förklarar Henrik Braconier.

FI ser inte heller att elpriserna drabbar dem hårdast som är högst belånade. De som har högst belåning är de som bor i lägenheter i storstäderna. Lägenheterna värms ofta med fjärrvärme, och det är en helt annan marknad än elmarknaden. Fjärrvärmepriserna har inte höjts lika mycket, konstaterar han.

Pandemin annorlunda

FI tycker inte att läget nu är jämförbart med det ekonomiska läget under pandemin, då amorteringskraven lättades.

"Men dagens ekonomiska läge är väsentligt annorlunda än våren 2020. De ekonomiska prognoserna är förvisso negativa och utsikterna osäkra, men inte alls i samma grad som i början av pandemin", skriver FI.

Fast FI öppnar dock för framtida lättnader, om läget skulle förvärras. Henrik Braconier förklarar att om allt blir ännu värre för hushållen i framtiden, och penningpolitiken ser ut att bita, då kan det bli andra besked från FI om synen på generella lättnader.

Möjlighet till individuella undantag

FI pekar också på att bankerna redan i dag kan ge individuella undantag till vissa låntagare. "Det är upp till långivaren att medge sådana undantag utifrån individuella bedömningar", skriver myndigheten.

– Regeln är välskriven. Den är ganska generell, för det är svårt för oss att veta vilka ekonomiska förutsättningar som kommer att gälla framöver.

Han tycker att individuella undantag är träffsäkra, och en bra möjlighet nu för att undvika att hushåll drabbas för hårt.

Men då FI gick ut med den möjligheten för några veckor sedan blev reaktionen från bankerna häftig. De såg inte på de individuella undantagsmöjligheten på samma sätt som FI, och sade sig också bli nedringda av kunder som nu trott att de kunde få slippa kraven.

– Vi gav två exempel, arbetslöshet och inkomstbortfall. Jag tror att bankerna har fastnat för mycket på de exemplen än vad som var avsett, säger Henrik Braconier.

Fakta: Amorteringkrav och regler

Regler som infördes den 1 juni 2016:

Nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras med minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent.

Amorteringskravet utgår från marknadsvärdet på bostaden. Huvudprincipen är att omvärdering av bostaden som kan ligga till grund för att räkna om belåningsgraden endast får ske vart femte år, något som alltså kan bli aktuellt för många nu, speciellt med tanke på att bostadspriserna stigit kraftigt.

Regler om förstärkt amorteringskrav som infördes i mars 2018 innebär att:

Nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra enligt det första amorteringskravet. Detta gäller utöver de amorteringsregler som gällde före det skärpta kravet.

I samband med pandemin pausade Finansinspektionen amorteringskraven men reglerna återinfördes igen i september förra året.

Källa: Finansinspektionen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!