Finansinspektionen har i så kallade stresstester inför rapporten kollat vilka effekter ett BNP-ras på 5 procent och en bestående ränteuppgång på 3 procentenheter skulle få.

Det som sticker ut i testresultatet är att det kan uppstå akuta finansieringsproblem för små och medelstora fastighetsbolag, med hög skuldsättning, enligt FI:s chefsekonom Henrik Braconier.

– Bankerna har ungefär 80 procent av sina exponeringar mot de här små och medelstora fastighetsbolagen. Och det finns en ganska stor andel av dem som också är högt skuldsatta och därmed är det där det skulle kunna bli en väldigt stor andel kreditförluster, säger han.

Högt skuldsatta fastighetsbolag pressade

Vad han ser för risker för spridningseffekter från den kris som den börsnoterade fastighetsjätten SBB går igenom för närvarande vill han inte säga.

– Vi kommenterar inte enskilda bolag i ett sådant här läge. Däremot konstaterar vi att det finns ett antal fastighetsbolag som är väldigt högt skuldsatta, som är pressade nu. De behöver göra anpassningar för att klara sin ekonomi, säger Braconier.

Receptet är beskt.

– Man måste se till att få in mer kapital, inte delar ut i onödan och man kanske måste sälja en del tillgångar. I sista vändan kanske man kan se om man ska gå till banken och få stöd därifrån också, säger Braconier.

TT: Hur mycket mer kapital kan behövas för att avvärja en allvarlig fastighetskris?

– Det går inte att säga, säger Braconier.

Han tillägger dock att storleken av anpassningsbehovet i sektorn bland annat ska inkludera de förfall på obligationslån på i runda slängar 100 miljarder kronor per år framöver – med toppar kring 140 miljarder 2024 och 2025.

– Hur täcker man upp det? Ja, det kan man göra genom att få in mer kapital, hålla inne utdelningar, sälja tillgångar och kanske få lite banklån. Om du får ihop de där till 100 miljarder så har du löst refinaniseringsproblemet, säger han.

– Men det är upp till det enskilda bolaget. Man kan göra på olika sätt, tillägger han.

Högre räntor kan slå på bostadspriserna

En slutsats från FI:s stabilietsrapport är att anpassningen till högre räntor inte är klar. Effekterna har inte slagit igenom fullt ut och FI säger att man måste vara "på tårna".

Minskad konsumtion från hushållens sida är en naturlig konsekvens av inflations- och räntechocken. Det slår i sin tur mot konjunkturen, där indikatorer pekar nedåt.

När det gäller bostadspriserna konstaterar FI att de trots ett fall på 14 procent från toppen i fjol ligger över prisnivån innan pandemin.

– Vi ser nu att de tillfälligt har stabiliserats, säger generaldirektören Daniel Barr.

TT: Är det troligt att det blir nya sättningar för bostadspriserna?

– Nu har vi sannolikt inte sett den sista räntehöjningen. De flesta prognosmakare spår ju att man kommer få ytterligare någon höjning (av styrräntan) under sommaren, säger Barr.

Han noterar marknadens förväntningar pekar mot en räntetopp någon gång kring årsskiftet och det blir en räntenedgång sedan.

– Det är klart att ökade räntor kan slå på bopriserna framåt. Det är mycket möjligt, tillägger han.