Gröna överdrifter, eller så kallad grönmålning, är ett bekymmer på finansmarknaden för den som vill spara grönt, konstaterar Johanna Fager Wettergren, biträdande områdeschef på Finansinspektionen.
– Vi är i en fas just nu då marknaden växer, både i Sverige och i omvärlden. Det skapas incitament att framstå som grönare än vad man faktiskt är, och där ser vi problem, säger hon.
Högre avgifter
Sparare kan få betala högre avgifter då sparalternativ framställs som grönare än vad som är sant, förklarar hon.
– Vi ser en risk för att man får betala mer än vad som är motiverat och vill säkerställa att det inte sker.
Men det har kommit nya regler om informationsskyldighet, och fler är på väg.
– Vi har ny lagstiftning på plats, den så kallade disclosureförordningen som är en europeisk lagstiftning. Den ska underlätta för konsumenter.
Den innebär att företag inom finansbranschen måste vara transparenta, både när det gäller hållbarhet och när det gäller de hållbarhetsrisker som produkten innebär.
Men det kommer också ytterligare EU-lagstiftning om hållbarhet.
Den så kallade taxonomin klassar företags verksamheter utifrån hållbarhet. En fond kan då bestå av aktier i olika företag med olika grader av hållbarhet, och för konsumenter och investerare blir det lättare att kolla mot regelverket i taxonomin.
Tillsyn och sanktioner
Finansinspektionen har ett tillsynsansvar, och ska kontrollera att finansmarknaden efterlever reglerna, förklarar Johanna Fager Wettergren.
– Vi kan vidta åtgärder och utfärda sanktioner. Sanktionen ska vara proportionell, effektiv och avskräckande.
Vilka åtgärder som kan bli aktuella avgörs från fall till fall, men eftersom lagstiftningen är så ny finns inget aktuellt exempel.
– Det är den vanliga typen av olika sanktioner som gäller även här. Sanktionsavgift till exempel är ett sätt, men det får prövas om vi hamnar i ett sådant läge.
Föreslås få 10 miljoner
I sin tillsyn har myndigheten i ett första steg skapat sig en bild av hur det ser ut på marknaden.
– Vi har tittat övergripande på vad man delar för typ av information och hur väl det återspeglar den faktiska investeringsstrategin. Där har bolagen själva fått svara på ett antal frågor, säger Johanna Fager Wettergren och tillägger:
– I ett nästa steg kan vi komma att följa upp enskilda fondförvaltare djupare och titta närmare på hur de uppfyller kraven. Ett normalt tillvägagångssätt är att begära in information från fondbolaget.
Nu föreslås myndigheten i nästa års budget få 10 miljoner kronor extra för kontrollerna, och även framåt i tiden föreslås Finansinspektionen få medel för detta.
– Vi ser att vi kommer att behöva vara fortsatt aktiva, säger Johanna Fager Wettergren.