Den rödgröna regeringens sista höstbudget inför valet 2022 ska nu mejslas fram. Nästa riktmärke är regeringens prognos och budgetramar, som ska presenteras i slutet av augusti.

Av tradition sker presentationen på Harpsund, följd av kräftskiva. Men det är in i det sista oklart om det till följd av pandemin blir en digital version i år.

KI kickade i gång processen

Några veckor därefter, den 20 september, ska den så kallade "nådiga luntan" upp till debatt i riksdagen.

Konjunkturinstitutet (KI) kickade på onsdagsmorgonen i gång processen med en prognosuppdatering. KI bekräftar en oväntat stark konjunktur trots pandemin, som ser ut att hålla i sig in i nästa år.

– Det här visar på styrkan i svensk ekonomi. Och det har ju också kommit en del positiva rapporter under sommaren, så det här ligger väl i linje med andra bedömare, säger Magdalena Andersson.

Hon vill inte avslöja om regeringen tar rygg på KI, vare sig vad gäller tillväxten eller KI:s sikte på ett överskott på 0,3 procent av BNP 2022. Med överskottet landar reformutrymmet på 40 miljarder.

I regeringens prognos från i juni siktade finansministern på noll i överskott 2022, vilket skulle ge ytterligare cirka 15 miljarder till reformer ovanpå de 40 miljarderna.

– Det där kommer jag att sitta och fundera på nu och arbeta med de kommande veckorna, säger Andersson.

– Det kommer att vara en viktig avvägning, vad som är den bäst avvägda finanspolitiken i det här läget, tillägger hon.

"Alltid skattebetalarnas pengar"

Att det är valår 2022 vill hon inte se som någon avgörande faktor för var hon landar.

– Det är alltid skattebetalarnas pengar, så valår eller inte ska man alltid vara försiktig och bara genomföra reformer som är väl avvägda och motiverade.

TT: Men är det inte extra svårt att hålla i pengarna inför ett val?

– Svenskarna har lärt känna mig som finansminister under sju år. De vet att jag alltid håller hårt i pengarna. Jag är snålast i EU.

Hon tillägger att hon inte tänker göra om vad hon beskriver som alliansregeringens misstag efter finanskrisen.

– Vi ska inte strama åt för tidigt utan se till att stötta ekonomin på ett väl avvägt sätt, så att vi kan släppa loss den potential som finns.

Största hotet

Hon delar samtidigt KI:s bild av att det är pandemin och den nya deltavarianten som just nu ser ut som det största hotet mot konjunkturen och därmed det finanspolitiska reformutrymmet.

– Om en ökad smittspridning och ökad belastning på sjukvården gör att man bedömer att det behövs ytterligare restriktioner – där är den stora risken för ekonomin.

TT: Har du tillräckligt sparat i ladorna om det skulle komma nya smittvågor?

– Svar: ja. Tack vare att vi har sparat i ladorna under de goda åren så har vi också styrkan för en uthållig finanspolitik också under en mer långdragen kris.