Det är både den förra S-regeringen med Mikael Damberg som finansminister och den nuvarande Moderatledda med Elisabeth Svantesson (M) som får kritik.

Riksrevisionen har granskat hur regeringen levde upp till budgetreglerna, det finanspolitiska ramverket, dels i vårpropositionen 2022 och i budgeten för 2023. Det handlar om sådant som överskottsmål, utgiftstak och begriplighet i den ekonomiska politiken.

Flera brister

"Riksrevisionens bedömning är att den föreslagna finanspolitiken inte är redovisad i enlighet med ramverket. Regeringens redovisning brister i flera avseenden och är inte transparent", skriver Riksrevisionen i sin rapport.

Den förra regeringen bytte metod förra sommaren för beräkningen av strukturellt sparande, utan att göra så värst mycket väsen av det, och den tillträdande regeringen tog fasta på den i sin budget för 2023.

"Riksrevisionen bedömer att det är särskilt allvarligt att regeringen har ändrat metoden för att beräkna det strukturella sparandet (indikatorn för att följa upp överskottsmålet) på ett väsentligt sätt utan att förändringen eller dess konsekvenser framgår", fortsätter revisorerna i rapporten.

Ska analyseras

Vad blir då effekten av bristerna?

"Om det strukturella sparandet hade beräknats med den tidigare metoden hade det i budgetpropositionen för 2023 funnits en tydlig avvikelse från överskottsmålet, finanspolitiken hade tolkats som mer åtstramande och budgetutrymmet 2023 hade varit betydligt större," framhåller Riksrevisionen.

Elisabeth Svantesson säger, i en skriftlig kommentar, att finansdepartementet löpande ändrar beräkningsmetoder. Men Riksrevisionens kritik ska självklart analyseras.

"Det är dock viktigt att understryka att justeringarna i beräkningarna inte har påverkat utformningen av budgeten och budgetutrymmet", hävdar Svantesson.