Pensionärernas disponibla inkomster har i genomsnitt ökat i linje med eller snabbare än inkomsterna för icke-pensionärer, enligt Finanspolitiska rådet. Trots det är kompensationsgraden lägre än vad som förutsågs när systemet utformades.

"Uttagsåldern har inte ökat i relation till medellivslängden. Därför har de intjänade pensionsrätterna fått räcka till allt fler år i pension", skriver Finanspolitiska rådet.

Rådet ser inga formella hinder för att höja pensionsavgiften för att lyfta upp pensionernas nivåer, men de tycker inte att det är en framkomlig väg i längden.

"Att undan för undan höja avgifterna för att kompensera för den ökande medellivslängden är dock inte en framkomlig väg. Allt mer av de arbetandes inkomster skulle då användas till att finansiera pensioner", skriver rådet.

Rådet tillägger att det är "olyckligt att flera av de aktuella riktade åtgärderna i debatten frångår systemets finansieringsprinciper".

Detta gör pensionssystemet svårare att förstå och riskerar att erodera den politiska enigheten i pensionsfrågan.

"Det gäller inte minst det föreslagna garantitillägget, vars önskade effekter hade kunnat uppnås inom ramen för garantipensionen", skriver rådet.

Rådet pekar särskilt ut den låga sysselsättningsgraden för lågutbildade och utrikesfödda som ett problem i framtiden. De skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter, baserad på rapporten, att åtgärder som stärker motiven att arbeta och gör det möjligt för fler att arbeta längre upp i åldrarna är det bästa sättet att höja de månatliga pensionerna.

"Om förändringar bedöms vara lämpliga bör de utformas i linje med de grund­läggande principer som pensions­systemet bygger på".