– Vi har fortfarande stora störningar i världsekonomin, säger Fredrik Hermansson, vd på logistikföretaget Greencarrier Liner Agency.
Pandemin har lett till högre priser på allt från byggmaterial till cykelstyren och kläder. Inflationen har gått upp från några tiondelar förra sommaren till över 2 procent i dag.
Inflationen ser inte ut att gå ner, enligt de som svarat på en enkät från Kantar Prospera.
Ekonomerna i enkäten förväntar sig att inflationen ligger på 2 procent även nästa år. Det är en tydlig uppgång från förra mätningen, men en stor uppgång från i början av pandemin. I juni 2020 låg inflationsförväntningarna på bara 0,4 procent.
Inflationsförväntningar är viktiga eftersom de kan bli självuppfyllande när företag och löntagarna anpassar sina priser och lönekrav efter prognoserna.
Många ekonomer har sagt att inflationen är tillfällig – men hur tillfällig? När pandemin kom uteblev mycket personal från jobbet på hamnar och fabriker jorden runt. Det ledde till strul med produktion och frakter. Sådana problem borde gå över med pandemin, tänkte många. Så har det inte blivit än.
– Vi får dras med detta minst till och med andra kvartalet nästa år, säger Fredrik Hermansson.
Värst i USA
Fraktpriserna har fyrdubblats under pandemin. I början av 2020 kostade frakten av en 20 fots fraktcontainer från Kina till USA 2 000 dollar. Det priset steg snabbt till cirka 8 000 dollar. Det finns inga tecken på en minskning.
I USA är strulet som värst, enligt Fredrik Hermansson.
– Vem fasen hade trott att ett fartyg skulle behöva vänta tio dagar i hamn i Los Angeles? Och att containern står kvar fem dagar på kajen i väntan på att det ska komma en ledig chaufför? Och att den står kvar ännu längre på lagret hos kunden för att personalen inte hinner packa upp?
Att priserna stiger beror dock inte bara på logistiken.
– Amerikanerna har ökat sin import från bland annat Kina med 30 procent. Folk har fått stimulanscheckar från USA:s regering och dessutom handlat mer på nätet när de varit hemma, säger han.
Pandemistöd
I princip det samma gäller för Europa och Sverige: Pandemin har stört utbudet, medan pandemistöden har ökat efterfrågan – samtidigt. Sådant brukar leda till högre priser.
I USA har priserna stigit med över 5 procent. Varför har de inte stigit mer i Sverige?
– Regeringen här har inte stimulerat ekonomin lika kraftigt. Dessutom stärktes kronans växelkurs under 2020, vilket gjorde det billigare för Sverige att importera varor. Det höll ner prisutvecklingen en aning, säger Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet, som höjt sina prognoser successivt under 2021.
Men Erik Glans vill dämpa oron. Inflationen blir ett problem för Sverige först om den går över ett par procent under en längre tid. Det skulle kunna leda till högre löner som sedan spiller över i högre räntor, vilket i sin tur blir dyrt för alla som lånat pengar till bostäder. Det här scenariot har bland andra Fastighetsägarna varnat för.
– Visst, det finns en viss risk för högre inflation även i Sverige. Och jag håller nog med om att många underskattat effekterna av pandemin. Men huvudscenariot är att inflationen faller tillbaka under 2 procent under andra halvåret 2022, säger han.
Och det kan gå åt andra hållet också.
– Bostadsbyggandet i Kina lär sakta in i framtiden. Det kan dra ner inflationen i stället, säger Erik Glans.