Fler hamnar hos Kronofogden – så går det till

Fler svenskar hamnar hos Kronofogden och skulderna ökar. Men vad innebär det egentligen och hur tar man sig ur skuldfällan? Kronofogdens analytiker Davor Vuleta förklarar vad som händer och ger bästa tipsen för att slippa Kronofogden.

För att undvika skulder är det viktigt att inte handla för pengar du inte har eller inte kommer ha när det är dags att betala. Arkivbild.

För att undvika skulder är det viktigt att inte handla för pengar du inte har eller inte kommer ha när det är dags att betala. Arkivbild.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ekonomi2023-07-23 07:27

Svenskarnas skulder är på historiskt höga nivåer. Omkring 400 000 människor har skulder på totalt 110 miljarder hos Kronofogden. Och enligt myndighetens prognos kommer skuldberget att fortsätta öka under nästa år.

I vissa fall är det okunskap som ligger bakom att man hamnar hos Kronofogden, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.

– Man vet kanske inte att skulder från staten går så fort till Kronofogden. Man tror att man ska få brev från inkasso. Men så funkar det inte, statliga skulder går direkt till oss.

Skulder från staten prövas inte heller, berättar han, Kronofogden har rätt att driva in dem direkt. När det gäller enskilda mål däremot, alltså betalningskrav från företag eller privatpersoner, ska Kronofogden först pröva om skulden är korrekt.

– Vi kontaktar personen och säger "det här företaget säger att du är skyldig dem 500 kronor, stämmer det?". Om svaret är ja, då ska vi driva in pengarna.

– Om du däremot bestrider att du är skyldig de pengarna så skickas det till Tingsrätten och så avgörs det där vem av er som har rätt, säger han.

Utredning av tillgångar

När en skuld ska drivas görs först en utredning av alla skulder och tillgångar, säger Vuleta.

– I första hand tittar man på om det finns kontanta medel eller banktillgångar som skulden kan betalas med. Har man inte det, då tittar vi på inkomsterna och ser om vi kan göra en löneutmätning.

Vid en löneutmätning får man behålla ett så kallat förbehållsbelopp, på 5 717 kronor, plus boendekostnad. Men för att löneutmätning ska bli aktuell ska skulderna kunna betalas av på 12 månader, säger Vuleta.

– Om det skulle ta längre tid än så, då tittar vi på om vi kan utmäta annan egendom i stället. Det kan till exempel vara fonder och aktier, eller saker i ditt hem som är av värde.

– I sista hand tittar vi på fast egendom. Vi ska pröva alla de andra stegen innan vi bör utmäta fastigheten.

Utgångspunkten är att skuldutmätningen ska ske med så lite intrång som möjligt i den skuldsattes privatliv.

– Om skulden är 300 000 och vi ser att det finns en fast egendom som vi kan utmäta för att få skulden betald. Då kommer vi inte fatta ett löneutmätningsbeslut, för det är onödigt att både ha pågående löneutmätning och att samtidigt utmäta fast egendom för att få skulden betald. Det blir dubbel tvångsanvändning.

Fler söker skuldsanering

Om man har så stora skulder att man inte kan betala dem inom en överskådlig framtid kan man beviljas skuldsanering. Då betalar man av så mycket man kan på skulden under tre eller fem år, därefter skrivs den av.

Allt fler ansöker om skuldsanering, men majoriteten av dem får avslag. Ungefär 30--40 procent av dem som söker beviljas.

– Om du är 25 år och har en skuld på 100 000, då är det inte lika stor chans att du beviljas skuldsanering som om du är 70 år med en inkomst under förbehållsbeloppet och har en skuld på 20 000. För när du är 70 år är det väldigt liten chans att din inkomst ska förändras.

För att undvika skulder är det viktigt att inte handla för pengar du inte har eller inte kommer ha när det är dags att betala, säger Vuleta.

– Men om du ändå hamnar i ekonomisk knipa: öppna breven. Det värsta man kan göra är att stoppa huvudet i sanden.

– Kontakta dem du är skyldig pengar eller kontakta budget- och skuldrådgivare. Då finns det möjligheter att inte hamna hos Kronofogden.

Fakta: Så många är skuldsatta i Sverige

393 781 personer fanns registrerade hos Kronofogden vid årsskiftet, en ökning med 0,7 procent jämfört med föregående år.

Den sammanlagda skulden hos privatpersoner ligger på rekordhöga 109,7 miljarder kronor, en ökning från 101 miljarder sedan årsskiftet. Medianskulden per person låg vid årsskiftet på 70 700 kronor.

80 procent är skulder till privatpersoner och företag, som till exempel är kopplade till lån, krediter, konsumtion och telefoni. Resterande 20 procent är skulder till stat och kommun.

Statistiskt sett har personerna i Kronofogdens register en lägre utbildningsgrad, lägre sysselsättningsgrad och hälften så stora inkomster, jämfört med motsvarande grupp i samhället som inte har skulder.

Två tredjedelar av personerna är män, medelåldern ligger på 46 år och det finns en kraftig överrepresentation av utrikesfödda i statistiken.

Källa: Kronofogden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!