Inflationen låg kvar på 9,3 procent i juli, enligt det breda måttet KPI. Kombinerat med rädslan för ytterligare kronförsvagning drar bedömare slutsatsen att det närmast är oundvikligt att Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter i samband med nästa räntebesked den 21 september.

Ytterligare höjningar efter september riskerar att göra mer skada än nytta. Det anser statliga bolånebanken SBAB i sin senaste boränterapport.

Argumentation lyder att svensk ekonomi är på snabb nedgång och att redan gjorda räntehöjningar ännu inte fått full effekt på vare sig ekonomin eller inflationen.

Räntesänkning att vänta i april

SBAB bedömer att en höjning i september blir den sista och att Riksbanken därefter sänker räntan igen i april nästa år. Bankens bedömning är att risken för lägre inflation än väntat är större än det omvända.

"Svensk ekonomi går i höst in i en tydlig lågkonjunktur fördröjd av en konstlat hög efterfrågan till följd av onormalt högt sparande under pandemin. Det i kombination med att vi ännu inte sett den fulla effekten av redan gjorda räntehöjningar, talar för att Riksbanken bör vara försiktig med ytterligare räntehöjningar efter september. Det kan däremot vara motiverat att vänta lite längre med en sänkning än vad vi tidigare bedömde", säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB i en kommentar.

Jämt skägg mellan rörligt och bundet

Bolåneräntan väntas toppa på drygt 5 procent i år för att sedan falla till runt 4 procent i slutet av 2024, enligt SBAB.

Utifrån förväntningen att Riksbanken höjer styrräntan med 25 punkter i september och att det blir den sista höjningen, bedöms den rörliga snitträntan toppa på drygt 5 procent mot slutet av året. Den väntas därefter sjunka till drygt 4 procent till slutet av nästa år.

"Bedömt utifrån vår prognos över räntan för olika bindningstider förefaller det just nu vara i princip jämnt skägg mellan att välja rörlig ränta och ett års bindningstid. Det kan vara värt att tänka på för de bolånetagare som är mest räntekänsliga", säger Robert Boije.