Polisen, Kronofogden, Försäkringskassan och kanske också bankerna – alltfler håller ögonen på om kvinnor utsätts för ekonomiskt våld.

Kronofogdemyndigheten har just nu ett uppdrag att sammanställa en rapport till regeringen om ekonomiskt våld mot kvinnor. I september ska den vara färdig, berättar Elisabeth Hultman som jobbar med skuldsättningsförebyggande arbete hos Kronofogden.

– Vi vill synliggöra det ekonomiska våldet, säger hon.

– Vi ser exempel på ekonomiskt våld i våra kontakter med skuldsatta. Det ska vi beskriva, säger hon, och berättar om en kvinna som kunde inte lämna sin man, eftersom hon inte hade pengar ens till bussen för att ta sig till socialtjänsten.

Mannen förde över alla hennes pengar.

Ett annat exempel är en kvinna som inte hade tillgång till sitt eget bank-id, och där mannen skuldsatt henne genom sms-lån i hennes namn. Hon kunde lämna relationen till slut, men skulderna finns kvar. Ytterligare exempel är kvinnor som tvingats starta företag, eller som tvingats föra över alla sina tillgångar på männen.

Förebygga skulder

Kronofogdens fokus är att förebygga skuldsättning, och mildra effekterna av den, berättar hon.

– Vi vill inte inge för stora förhoppningar till den här utsatta gruppen, men i vissa fall finns möjlighet för skuldsatta att bli av med skulderna.

Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare för brott i nära relationer hos polisen, tycker att fokuset på våldet mot kvinnor ökar nu, både inom polisen och hos andra myndigheter.

– Det händer jättemycket nu. Jag tänker att det här har kommit för att stanna nu, säger hon.

Men det behövs kunskap för att se vad som sker, både när det gäller fysiskt våld, psykiskt våld och ekonomiskt våld, förklarar hon, och berättar att hon jobbar med att utveckla polisens kunskap och metoder på nationell nivå.

Ofta är det små, subtila händelser som tillsammans bildar ett stort mönster, förklarar hon. Då polis och åklagare ska utreda brott kan varje liten del förefalla obetydlig, men i det större sammanhanget gör det att kvinnans frihet och handlingsmöjlighet begränsas. Det kan göra att det blir svårt att bevisa att det är fråga om ekonomiskt våld.

Mer kunskap behövs

– Man behöver ha god kunskap. Men om man förstår vad ekonomiskt våld kan vara så kan teknisk bevisning tas in. Som banköverföringar, säger Erika Gyllenswärd.

Ingen av bankerna, som egentligen bara jobbar med ekonomi och pengar, svarar dock att de särskilt håller koll på misstankar om ekonomiskt våld. Men de säger att de ser allvarligt på problemen.

Däremot påpekar exempelvis Nordea att banken har processer för att kolla kundens identitet och agerar så fort något inte står rätt till.

"Vad gäller att skuldsätta någon annan, kan det i vissa fall potentiellt handla om bedrägeriförsök, och om du har blivit utsatt för ett bedrägeriförsök, ett genomfört bedrägeri eller någon annan typ av brott, är vår uppmaning att alltid polisanmäla", skriver Nordeas presstjänst till TT.

Finansinspektionen jobbar inte med frågan om ekonomiskt våld, inte heller bankernas branschorganisation Bankföreningen.

Från socialförsäkringar

Försäkringskassan arbetar dock sedan 2015 med att uppmärksamma ekonomiskt våld, berättar Julie Jacobsson, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

– Till en början var det avgränsat till avgränsat till sjukpenning och rehabiliteringsersättning, där vi trodde att det var mest relevant. Men sedan har fler utbetalningstyper kommit till, säger hon.

Försäkringskassan frågar kvinnor om de har erfarenheter av våld, berättar hon.

– Det är rimligt att anta att vi kommer i kontakt med våld, men jag kan inte säga hur vanligt det är.

Hon tycker att det finns gott om lagstiftning och politiska mål, policys och diskussioner om våld mot kvinnor. Men det är inte nog, det behövs kunskap och framför allt handling också.

– Det handlar om att göra allt detta levande. Där finns en del att göra, säger Julie Jacobsson.