Marie Wirth började arbeta som flygvärdinna för 20 år sedan, men slutade när hon fick barn. För fyra år sedan tog hon återigen steget in i branschen. Men så kom pandemin och hon blev permitterad och därefter uppsagd.
– I början hoppades man hela tiden på att det skulle komma i gång, men sedan blev allt värre och värre och man började inse att det här nog kommer att ta lite tid, säger Marie Wirth.
Hon hade länge funderat på att bli mäklare, men tre år i skolbänken lockade inte lika mycket. När hon hittade en uppdragsutbildning på bara 1,5 år och som garanterar arbete på mäklarbyrå när hon är klar, hakade hon på den.
– Jag hade tur och mötte en väninna som arbetar som mäklare och som berättade för mig om utbildningen. När man under den här tiden bara går hemma och inte får träffa någon, då tänkte jag att jag lika gärna kan plugga, säger hon.
I dag arbetar hon deltid som mäklarassistent vid sidan om studierna.
Många har lämnat
Marie Wirth är inte ensam om att lämna flygbranschen. Flygindustrin drabbades hårt när covid-19 spred sig över världen och under våren 2020 varslades flera tusen anställda om uppsägning.
Under perioden mars 2020 till juni 2021 sökte strax över 1 000 uppsagda tjänstemän från charter- och linjeflyg stöd hos TRR, tidigare Trygghetsrådet. Bland dem har 484 personer fått ett nytt arbete, men bara 38 av dem har återgått till att arbeta inom flygbranschen.
– Det här är en bransch som är oerhört drabbad av pandemin. Det vi ser är att flygbranschen under våren har börjat återanställa, men också att en högre andel än snittet har valt att omskola sig, säger Erica Sundberg, operativ chef på TRR.
Av statistiken framgår att 15 procent av dem som arbetat som flygpersonal och sökt stöd hos TRR har börjat studera, och 80 procent har valt att skola om sig. Tittar man på samtliga tjänstemän som sökt stöd hos TRR har 7 procent valt skolbänken framför arbete.
Det har också gått snabbare för flygpersonal att komma vidare och lösa sin situation, säger Erica Sundberg.
– Om vi tittar på flygpersonalens omställningstid, från det att de kom till oss fram till att de hittat en lösning, har det tagit lite kortare tid i den här branschen jämfört med andra branscher. Min bild är att de allra flesta tog tag i situationen väldigt tidigt.
Tackade nej till att komma tillbaka
I takt med att restriktioner lättar och fler vaccineras har också fler börjat resa igen. På Arlanda flygplats ökade i juni antalet landningar för linje- och charterflyg med 135 procent jämfört med samma månad föregående år. I Göteborg ökade andelen landningar med 283 procent och fördubblades i Malmö, visar statistik från Swedavia.
Inför sommaren fick Marie Wirth erbjudande om att komma tillbaka till arbetet som flygvärdinna. De flesta av hennes kollegor tackade ja.
– Men man vet ju inte vad som händer till hösten. De tar alltid in extra personal under sommaren och alla kommer kanske inte att få vara kvar. Risken är att om jag hade hoppat på erbjudandet hade jag stått utan arbete efter sommaren, säger hon.
"Man undrar om kompetensen finns kvar"
Arbetsgivarorganisationen Transportföretagen Flyg har inte själva undersökt hur efterfrågan på personal ser ut i branschen. Men det finns en oro för att kompetensen har försvunnit, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning.
– Om ett par månader vet vi mycket bättre hur situationen ser ut. Men när efterfrågan kommer tillbaka ställs saker och ting på sin spets. Man undrar om kompetensen som en gång fanns tillgänglig finns kvar. Det här är en farhåga som finns och som i försiktiga ordalag har bekräftats av företagen, säger han.
Det finns också en oro på lång sikt – att fler väljer bort utbildningar inom flygbranschen. Det gäller piloter och kabinpersonal men också flygtekniker, som redan före pandemin var ett bristyrke.
– Vi har en bransch som tagit stryk det här året. Om man tittar runt hörnet och lite längre fram är vi rädda för att det ska verka avskräckande för unga människor som vill utbilda sig inom flyget. Vi tror att vi kommer att få se en normalmarknad igen, och vi hoppas att fler tror likadant, säger Caj Luoma.