Bonnesen ska vid upprepade tillfällen under perioden 2018–19 ha spridit vilseledande uppgifter i samband med misstänkt penningtvätt i bankens verksamhet i Estland. Brottet bedöms som grovt då "gärningen varit av större omfattning, kunnat medföra avsevärd skada eller annars vara av särskilt farlig art", står det i stämningsansökan. Påföljden för grovt svindleri är fängelse i minst sex månader och högst sex år.
"Vilseledande uppgifter"
TT har sökt chefsåklagare Thomas Langrot som inte är tillgänglig för intervju men som skriver i ett pressmeddelande:
"Brottet består i att den före detta vd:n för banken avsiktligen eller av grov oaktsamhet, bland allmänheten eller företagets intressenter, spridit vilseledande uppgifter om bankens åtgärder för att förhindra, upptäcka, förebygga och anmäla misstankar om penningtvätt i Swedbanks verksamhet i Estland".
Utöver grovt svindleri finns även ett andrahandsyrkande gällande grov marknadsmanipulation. Detta efter att Swedbankaktien, efter avslöjandena, rasade kraftigt på Stockholmsbörsen.
"Brottet bör bedömas som grovt med hänsyn till Birgitte Bonnesens ställning, att de vilseledande signalerna fått stor spridning och kunnat medföra avsevärd skada samt riskerade att påverka aktiekursen och börsvärdet till avsevärda belopp", står det i stämningsansökan.
Enligt Langrot finns det nu bevis för att Bonnesen försökte mörklägga penningtvättsskandalen i Estland.
Nekar till brott
Hon åtalas även för röjande av insiderinformation till bankens största ägare innan SVT:s Uppdrag gransknings program sändes och avslöjade skandalen.
Birgitte Bonnesens advokat Per E Samuelson säger till TT att hans klient är oskyldig till anklagelserna som riktas mot henne.
– Hon nekar naturligtvis till det här. Objektivt sett har hon inte gjort något fel, hon har bara gjort sitt jobb, och på det subjektiva planet har hon naturligtvis inte sagt det hon har sagt för att vinna några ekonomiska fördelar, och det påstår inte heller åklagaren. Det här åtalet brister på många olika plan, säger han.
Bonnesen fick sparken i samband med en bolagsstämma 2019, kort efter det att Swedbanks omfattande problem med penningtvätt i den baltiska verksamheten avslöjats av SVT:s Uppdrag granskning.
"Chans till upprättelse"
Samuelsson säger att rättegången innebär en chans för Bonnesen och den gamla ledningen att få upprättelse.
– Det har varit en sådan cirkus i kölvattnet av drevet som Uppdrag granskning ledde till, och när ett massmedialt drev av den här digniteten går av stapeln ska någon avgå, och då fick Birgitte Bonnesen och några till avgå. In kommer en ny ledning, och den vill tvätta varumärket rent så den skyller på den gamla ledningen, och allt är taktik och politik. Här har sanningen gått förlorad, säger Samuelsson.
Finansinspektionen (FI) beslutade ett drygt år senare om böter på fyra miljarder kronor för de uppdagade bristerna i bankens arbete mot penningtvätt.
– Vi har noterat att åklagaren har valt att väcka åtal och den straffrättsliga processen ska nu ha sin gång. Åtalet i sig är inget positivt, men med det här steget kommer processen vidare och berörda personer liksom banken kan börja gå mot ett avslut i de här frågorna, säger Unni Jerndal, senior rådgivare på Swedbank, om det åtal som nu väckts mot Bonnesen.
Swedbank avstod krav
Swedbanks styrelse beslöt i mars i fjol – på inrådan av flera externa jurister – att inte gå vidare med skadeståndskrav mot Birgitte Bonnesen. Motiveringen var då att det i en domstol skulle bli svårt att visa orsakssamband mellan vad som skedde och de uppkomna skadorna på banken och att sannolikheten att nå framgång i en process är “utomordentligt låg”.
– Därför drog Swedbank slutsatsen att det bästa för banken är att avstå från civilrättsliga skadeståndsprocesser, säger Jerndal.
Hon vill inte spekulera i om det kan bli aktuellt att ompröva bankens bedömning om Birgitte Bonnesen skulle fällas för grovt svindleri och röjande av insiderinformation, som hon nu har åtalats för.
– Detta är det beslut som finns i banken.