Att utvecklingen inom artificiell intelligens rör sig i en häpnadsväckande snabb takt är det få som ifrågasätter. Frågan vad effekterna kan bli för framtidens arbetsmarknad är komplex och osäker. Men en sak står klar och det är att potentialen, eller risken, beroende på hur man väljer att se det, är enorm.

– Det kommer sannolikt att ha en dramatisk inverkan, vi vet inte ännu hur det kommer att integreras eller användas fullt ut. Påverkan kan också bli på marginalen, där AI bara hjälper oss med uppgifter utan att det blir särskilt dramatiskt, säger Georg Graetz.

Han är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och har länge forskat om teknikutvecklingens konsekvenser för arbetsmarknaden.

Gynnat högutbildade

Omvandlingen på arbetsmarknaden har hittills främst gynnat högutbildade – men den nya tekniken kommer även att drabba denna grupp. Det fastslår en ny rapport från SNS, där Georg Graetz är medförfattare.

Huruvida AI kommer att ersätta jobb som kräver hög utbildning är också en fråga som saknar ett definitivt svar, betonar han.

– Är många jobb för högutbildade så komplexa, och kräver så mycket beslutsfattande, att AI blir ett komplement, snarare än ersätter den mänskliga faktorn?

Allmänna utbildningssatsningar är inte tillräckliga för äldre och lågutbildade personer som drabbas av arbetsmarknadsförändringar – vad de behöver är korta kurser med tydlig koppling till yrken som efterfrågas, skriver forskarna i rapporten.

Ökad produktivitet – färre arbetstimmar

Utifrån sitt forskningsfält konstaterar Georg Graetz också att utvecklingen med stor sannolikhet kommer att leda till ökad produktivitet – och därmed successivt minskad arbetstid.

– Det har varit en långtgående trend de senaste decennierna att våra arbetade timmar minskar. Det lär fortsätta, som en konsekvens av att vår produktivitet ökar.

Tidigare i veckan var Sam Altman, vd för Open AI som står bakom Chat GPT, i den amerikanska kongressen för att besvara frågor om riskerna förknippade med produkten.

Altman vill se myndighetsregleringar för att minska riskerna med de allt kraftfullare AI-modellerna.

– I takt med att tekniken utvecklas, så förstår vi att människor är oroade över hur det kommer ändra vårt sätt att leva. Det är vi också, sade Altman under utfrågningen.

Regleringar nödvändiga

Georg Graetz framhåller att många av säkerhetsaspekterna är befogade, men poängterar samtidigt att det till stor del handlar om extrema scenarier.

– Jag har svårt att se logiken i det. Det kan hända, men verkar osannolikt. Vi hade troligtvis sett tidiga varningssignaler då, och haft tid att agera. Jag övertygas inte av argumentet att teknologin ska springa ifrån oss och ta över världen, säger han.

Däremot håller han med om att regleringar är absolut nödvändiga för att säkerställa att det finns tid till anpassning och för att vi inte ska bli överväldigade.

– Vi skulle kunna ha lagkrav på att vissa arbetsuppgifter och beslut måste genomföras och tas av människor. Inom vissa yrken, som läkare och kirurg, kan det här vara fallet, säger Georg Graetz.

– Det är den här sortens åtgärder och beslut som bör diskuteras nu.