Den höga inflationen är inte bara jobbig för hushållen. Även kommunsektorns ekonomiska läge är mer besvärligt än på länge. Om det verkar såväl politiker och experter ändå vara hyfsat överens om inför budgeten som regeringen ska lägga fram om några veckor. Frågan är hur mycket som fattas och var ansvaret ligger.

Det är en komplex fråga, tycker forskarna, där verkligheten ser väldigt olika ut i olika delar av landet.

– Det är för mycket pajkastning i stället för att på riktigt diskutera problemet, säger Hans Petersson som också är verksam på Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, och på Kommunekonomernas förening.

Ropat på vargen

Inför 2024 har kommuner och regioner, ofta via sin intresseorganisation SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), ropat högt och krävt många, många extra miljarder från staten. Annars riskerar stora nedskärningar i välfärden. Extra besvärligt har regionerna där den höga inflationen medfört att pensionsskulderna ökat med mångmiljardbelopp.

Å andra sidan har SKR under de senaste 20-30 åren återkommande hotat, varnat och skickat vädjande signaler till riksdagspolitikerna om mer statsbidrag. I efterhand har varningarna ofta kommit på skam, konstaterar forskarna.

– Hela 2000-talet har på det stora hela sett bra ut, säger Hans Petersson.

– Vargen har kommit i olika skepnader, säger Ulf Ramberg, docent vid Lunds universitet samt forskningsledare för Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning.

Påminner om 90-talskris

Därmed inte sagt att läget nu ser allvarligare ut än på länge.

– Det är tufft därute, det påminner lite om 1990-talskrisen, säger Hans Petersson och pekar på perioden då kommunerna tvingades till stora nedskärningar.

Men kommunpolitikerna har inte gjort sin hemläxa, de borde kunna spara bättre.

– Generellt är det för svaga ekonomier i kommunerna. Jag tycker inte att effektiviseringarna har kommit igång riktigt, säger Hans Petersson.

Han pekar bland annat på misstaget många lokala politiker gjorde i pandemin. Då stärktes, lite oväntat, kommunfinanserna avsevärt, men det slarvades bort. Många kommuner passade på att lägga sig till med nya verksamheter när det plötsligt fanns pengar, men som nu kanske visar sig inte vara hållbart och svårt att backa bort ifrån.

Jobbigt att ta i

Att spara får förstås direkt effekt på kommuninvånarna. Höja skatten då? Nja, både Petersson och Ramberg är tveksamma till om de lokala politikerna mäktar med/vågar det, speciellt där ekonomin redan är dålig och skatten hög.

– Demokratin orkar inte riktigt ta tag i det här, säger Petersson.

Men riksdagspolitikerna har också ett stort ansvar. För samtidigt lägger staten ständigt på nya krav på kommunerna. I en valrörelse kan riksdagspartierna lova ditt och datt i olika välfärdsfrågor, och skicka med en påse pengar till kommuner och regioner. Men det där är ofta en ineffektiv styrning av de ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn, enligt Hans Petersson.

Bort med den statliga klåfingrigheten, är de båda forskarnas önskan.

– Mer av generella statsbidrag vore en bra idé, då ökar kommunernas handlingsutrymme, säger Ulf Ramberg som också ser besparingspotential i mer samarbete mellan kommuner och regioner.

"Då blir det verklig kris"

Ulf Ramberg och Hans Petersson lyfter fram varsin farhåga om kommunernas och regionernas kris nu blir verklighet.

Ramberg oroas mest av arbetsmiljön. Ekonomiskt besvärliga tider riskerar gå ut över personalens arbetsvillkor med en personalflykt som följd, i verksamheter som redan har personalbrist.

– Då blir det verklig kris, säger Ulf Ramberg.

Petersson jämför med klimatkrisen – att vårt leverne nu överförs på nästa generation. Kommunsektorns skulder bara ökar.

– Att det ska belasta våra barn, det är jag mest rädd för, säger han.