Regeringen räknar med en högre inflation och en mer dämpad tillväxt, i linje med vad de flesta bedömare tror.
Men enligt Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, finns det en risk med flera av de förslag som regeringen aviserat.
– Finansminister Mikael Damberg var tydlig när han presenterade vårbudgeten med att vi har väldigt hög inflation och att hushållen därför behöver kompenseras. Det känner jag mig tveksam till, säger hon.
"Märklig politik"
Enligt Annika Winsth är svensk ekonomi “stekhet” med en arbetslöshet på rekordlåga nivåer. Samtidig gick både börsen och bostadspriserna upp förra året.
– Hushållen har haft en fantastik resa, men så fort det blir lite besvärligt så vill man vara där och stötta dem. För mig är det märklig politik när vi redan har en överhettning.
– Det är problematiskt att stimulera efterfrågan i ett läge där Riksbanken behöver dämpa inflationen, säger hon.
Hon är dels kritisk till det drivmedelspaket som regeringen har presenterat, som inte var med i vårändringsbudgeten, och dels till den elrabatt som presenterades tidigare i vintras.
Annika Winsth hade hellre sett mer riktade stöd mot utsatta grupper och framförallt mer stöd till utsatta företag. Hon nämner till exempel åkerinäringen.
– De drabbas enormt av bensin- och dieselpriserna och kan inte ställa om eftersom det inte finns elbilar att tillgå för dem. Men dessvärre är det så att när det är valår och de offentliga finanserna är goda så vill politikerna ge ännu mer pengar till hushållen. Det ser jag som en risk, säger hon.
"Otroligt speciellt läge"
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar tycker att det var få överraskningar i vårbudgeten, men menar att när det kommer till prognoser framåt så är läget svårbedömt
– Det är ett otroligt speciellt läge med en massa olika rörelser som pågår samtidigt. Det är väldigt svårt både för finanspolitiken och penningpolitiken. Kriget i Ukraina är en enorm osäkerhetsfaktor, säger hon.
Hon tror också att regeringens förslag i vårpropositionen kan elda på inflationen ytterligare.
– Dock ska man också komma ihåg att mycket av inflationen kommer från utlandet. Riksbanken kan exempelvis inte påverka de globala oljepriserna utan får snarare behandla symptomen, säger hon.
Svårbedömt läge
Även Ulf Hansson Bruzewitz, generaldirektör på Konjunkturinstitutet beskriver läget som väldigt svårbedömt.
– Regeringens makrobild är ganska lik vår, men läget ändras hela tiden. Hade vi gjort vår prognos i dag hade vi nog dragit upp inflationen något mer och dragit ner BNP-prognosen något, säger han.
KI anser att regeringen håller sig till en neutral finanspolitik, men ser en risk med alla tilläggsbudgetar.
– Jag säger inte att de är fel, för det är en chock ekonomiskt för hushåll och företag nu, men det finns en risk att de kan skapa en förväntan för framtiden på den här typen av åtgärder, säger han.