Pensionssamordnaren Collectum har fått en träff på en person som är upptagen på EU:s sanktionslista och med kopplingar till ett bolag i pensionssamordnarens system, rapporterar tidningen Svenska Dagbladet.

Collectum vill inte uppge vilken person det handlar om, men bolaget ska ha gått i konkurs för två år sedan.

– Vi spärrade det ändå, för att inte bryta mot EU-sanktionerna, säger Daniel Kinnerup, pressansvarig på Collectum till tidningen.

Omfattande lista

Att det rör sig om det första fallet i sitt slag i Sverige bekräftas av Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen (FI).

Thedéen utesluter inte att det kommer bli fler fall av frysta tillgångar i det svenska finanssystemet framöver. Men han tror inte det finns särskilt mycket tillgångar här med koppling till de 877 ryssar och 62 ryska företag som satts upp på EU:s sanktionslista efter Rysslands invasion av Ukraina.

– Det borde inte vara jättemycket. Vi tittar ju på vad det svenska banksystemet har för exponeringar mot Ryssland och det är mycket begränsat. Om det är en indikation borde det inte vara det, säger han.

– Men osvuret är alltid bäst, tillägger han.

Thedéen beskriver listan över personer och företag som fått sina tillgångar frusna av EU som omfattande.

– Det är en uppgift för finansiella företag nu att bevaka detta noga och vi försöker följa det så gott vi kan.

Banker och fonder i Sverige som slarvar med kundkontrollerna, så att personer och företag på sanktionslistorna kommer undan, löper stor risk för att dryga böter och kan även få sina tillstånd återkallade.

– Om de brister i sitt system för att hantera sådant som finns på sanktionslistan eller övrig penningtvättsmotverkan kan de få sanktioner av oss.

– Om de specifikt missat att en kund finns med på en sanktionslista hamnar det under allmänt åtal, det är inte något som FI hanterar.

TT: Utreder ni några misstänkta sanktionsbrott nu?

– Nej, det gör vi inte.

"Alla vill stå på rätt sida"

Enligt Thedéen jobbar svenska banker extremt intensivt med att följa sanktionsreglerna.

– De har ju ett mycket starkt egenintresse att inte göra fel här, med tanke på vad som står på spel, säger han.

– Det har varit en aggression mot ett europeiskt land och alla vill stå på rätt sida i det arbetet, inklusive svenska banker – det är vårt intryck.

Enligt Thedéen har den kris vad gäller penningtvätt i Baltikum som det svenska banksystemet har gått igenom på senare år satt fart på bankernas kontrollarbete och byggt upp tillsynsresurser på FI, som nu kommer väl tillhands i kontrollerna av de nya sanktionerna mot Ryssland.

– Resurserna både hos oss och hos bankerna har blivit mycket bättre, så jag menar att vi är bättre på att hantera det här än vad vi var för 5-6 år sedan.