Tredagarsmötet i Niigita i Japan avslutades med ett gemensamt uttalande på lördagen, där man bland annat också utlovar stöd till de som tar mest stryk av prisuppgångarna.

I uttalandet finns dessutom åtaganden om att samarbeta för att bygga upp värdekedjor för att främja gröna energikällor och stärka den globala ekonomins sårbarhet inför olika typer av störningar. Bland annat utlovades lanseringen av Rise – ett partnerskap på området – till slutet av 2023.

Hundratals miljarder till Ukraina

När det gäller sanktioner mot Ryssland diskuterades nya sanktioner mot det ryska finanssystemet, men även åtgärder för att förhindra att länder hjälper Putinregeringen att finansiera kriget mot Ukraina med affärer i strid med sanktionerna.

G7-ländernas stöd till Ukraina lyftes till 44 miljarder dollar (cirka 460 miljarder kronor) det närmaste året. Detta möjliggör i sin tur för Internationella valutafonden (IMF) att klubba ett stödpaket med ytterligare 15,6 miljarder dollar (cirka 160 miljarder kronor).

Företrädare för Indien, Brasilien och Indonesien var med närvarande under samtalen, vilket var första gången sedan 2009 som G7 på finansministermöten bjudit in andra länders regeringar att delta.

Mer banktillsyn och reglering

Förutom sanktioner, Ukrainastöd och inflationsbekämpning diskuterades finansiella stabilitetsfrågor efter vårens finansiella problem i banksektorn, som bland annat slagit ut de amerikanska nischbankerna Silicon Valley Bank och First Republic Bank lett till en kris för den schweiziska förmögenhetsförvaltaren Credit Suisse – som slutade med att omfattande stöd och att banken togs över av konkurrenten UBS i en omstridd affär.

Det finansiella systemet är trots turbulensen i banksektorn stabilt, enligt G7-ländernas regeringar. De utlovar dock mer arbete med tillsyn och reglering av banksektorn.

Mötet i Niigata är en förberedelse för ett toppmöte med G7-ländernas stats- och regeringschefer i Hiroshima, Japan, nästa vecka.