Amerikanska myndigheter har de senaste dagarna varnat att antalet cyberattacker kan öka och uppmanat företag och organisationer att vara vaksamma.
Det efter de nya amerikanska sanktionerna mot Ryssland, och eftersom en rad cyberattacker de senaste åren har kunnat kopplas till Ryssland.
Även svenska myndigheter manar till försiktighet.
– Det är väldigt viktigt att agera förebyggande. Det går inte att utesluta att olika cyberangrepp kommer att ske och det är möjligt att en del av dem kan riktas mot svenska organisationer, antingen direkt eller indirekt, säger Martin Palmqvist, analytiker på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Det indirekta hotet kan handla om svenska företag som har olika typer av beroenden till ukrainska organisationer, i form av till exempel mjukvara. Då kan Sverige påverkas utan att vara det direkta målet.
Slog ut it-system
En sådan incident inträffade till exempel 2017 när viruset NotPetya slog ut it-system i en rad länder och framförallt Ukraina. Fraktjätten Maersk drabbades och därmed slogs också samtidigt stora delar av Göteborgs hamn ut.
MSB vill inte kommentera exakt vilka säkerhetsåtgärder som myndigheten har vidtagit med anledning av det ryska anfallet, eller vilka organisationer som kan vara extra utsatta, eftersom det skulle påverka säkerhetsarbetet negativt.
Men Cert-se, som stöttar samhället i att hantera och förebygga it-incidenter och som ligger under MSB, har nu ett särskilt fokus på cyberrelaterade händelser kopplat till Ukraina.
– Beredskap finns alltid dygnet runt om en it-incident skulle inträffa, säger Martin Palmqvist.
Tonar ner riskerna
David Lindahl, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, tonar dock ner risken för Sveriges del i nuläget.
– Vi skulle kunna bli utsatta på olika sätt. Men jag kan inte se varför vi skulle vara ett prioriterat mål när Ryssland har ett hett krig och väldigt mycket av deras resurser antagligen går ut på att spionera mot Kina, Tyskland, Frankrike och USA, vi är inte särskilt viktiga just nu, säger han.
Cyberattacker kan ske mot olika it-system och på så sätt slå ut viktiga samhällsfunktioner. Men de kan också ske i form av falska påverkanskampanjer och användas till spionage.
– Det pågår hela tiden. Vi vet också att flera länder har automatisk postning via botar. Jag skulle bli väldigt förvånad om inte alla använder sina botar just nu. Jag skulle också bli förvånad om det inte pågår en kampanj för att bygga narrativet att det finns en opinion för Ryssland och mot Ukraina. Det är business as usual, säger David Lindahl.
Påverkanskampanjer ökar nu som en del av krigsföringen, enligt Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetskonsult på Amelsec med en bakgrund på Internetstiftelsen.
– Det är mycket information som sprids som inte är verifierad. Det är en del i att sprida oro, osäkerhet och tvivel. Vem ska man tro på? Det blir mycket brus och svårt att urskilja en tydlig signal, säger hon.