Kronan har tappat omkring 15 procent mot dollarn i år. Den svenska valutan är även tydligt försvagad mot andra världsvalutor, som euron.
– Men att kronan är svag har inget att göra med att Sverige är svagt. Det är kronan som är en liten skitvaluta, säger Christer Gardell.
Han var motståndare till att införa euron i Sverige i folkomröstningen 2003, men har under de snart 20 år som har gått sedan dess ändrat uppfattning. Bland annat då han 2017 insåg att han kunde knäcka den lilla kronmarknaden när han skulle sälja sitt innehav i AB Volvo till kinesiska Geely 2017 för cirka 35 miljarder.
Fattigare än vi borde med kronan
Kronan är för liten och den svenska valutamarknaden har därmed för låg likviditet, vilket gör att den ses som en riskabel placering, är Gardells slutsats.
– Jag har börjat tänka om. Vi ska in i euron, annars blir svenskarna bara fattigare och fattigare, säger han.
– För med kronan spelar det ingen roll hur väl vi sköter det här landet. En liten skvalpvaluta kommer alltid att vara lågt värderad. Och med den kommer vi att vara fattigare än vad vi borde vara, tillägger han.
Ett argument för att ha kvar kronan som ofta hörs är att den fungerar bra som krockkudde för exportindustrin när konjunkturen går ned. Tanken är då att en svagare krona gör svenska varor och tjänster billigare och därmed dopar svenska företag i slaget om marknadsandelar med utländska konkurrenter på världsmarknaden.
– Det där fungerade för 20–30 år sedan. Man byggde saker här och skeppade ut det i världen. Men nu har vi fabriker i hela världen. Den gamla bilden av en krona som dopar gäller inte längre. Nu är den ett problem.
Han konstaterar dock att debatten om kronan eller euron inte är särskilt livlig i Sverige:
– Det är en knepig politisk fråga. Och ska något politiskt parti orka föra upp det här till en folkomröstning igen?
– Men om vi svenskar ska bli rikare igen måste vi göra något åt valutan, tror jag.
"Det viktiga är elprisstödet"
Gardell vill – bortom valutadebatten – ge den nya högerregeringen mer tid att leverera utlovade skattesänkningar och reformer innan han ansluter sig till kören av kritik om svikna vallöften.
– Hur länge har de varit på plats? Lite mer än en månad eller? Det är för tidigt att göra en utvärdering, säger han.
Fast ett stort och snabbt elprisstöd till både företag och hushåll är högt upp på önskelistan i skuggan av strypta ryska gasleveranser till Europa, som han tycker förvränger hela marknaden.
– Det viktiga är elprisstödet. Elmarknaden är speciell, med marginalprissättning och gasgenererad el som skickar upp priserna på extrema nivåer, bland annat på grund av kriget i Ukraina. Det gör ju att alla som producerar el billigt tjänar kopiösa pengar, säger han.
– Jag tycker att alla övervinsterna ska gå tillbaka till kunderna. De pengarna finns ju egentligen inte, tillägger han.
Han hoppas även att Riksbankens direktion lugnar ned sig med räntehöjningar när Stefan Ingves lämnat posten som riksbankschef vid årsskiftet.
– De behöver egentligen inte höja räntan mer än vad de har gjort. Den höga inflationen är redan i princip borta i Sverige. Det kommer bara ta lite tid innan det visar sig i statistiken, säger han.
En joker i leken är dock lönerörelsen, enligt Gardell. Om det blir för mycket kompensation där kan det bli svårare och ta längre tid att tygla inflationen, varnar han.
– Det gäller inte bara anställda, utan för vd:ar och styrelser också – alla måste hålla tillbaka. Man får bita ihop under 2023 och sedan får man förhoppningsvis kompensation under åren därefter.
Gardell är kritisk till att Riksbanken och stora utländska centralbanker var så sena på bollen och missade dynamiken när inflationen bet sig fast på en ovanligt hög nivå i fjol.
"Klart godkänt" i slutbetyg till Ingves
Nu är han rädd att de gör om samma misstag åt andra hållet och tar i för mycket i åtstramningarna – trots att inflationsproblemet egentligen redan är löst, med färre flaskhalsar och kraftigt sjunkande priser på till exempel transporter och insatsvaror.
– Riksbanken ska i det här läget vara jätteförsiktig. Jag tycker inte de ska höja räntan mer. Det tjänar ingenting till.
TT: Vad är ditt slutbetyg till Stefan Ingves efter 17 år som Riksbankschef?
– Helt okej, givet vad han ställts inför. Det har många gånger varit jungfrulig mark han klivit fram på.
– Sedan kan man ha synpunkter på detaljer, något som borde gjorts tidigare eller inte gjorts alls. Men tittar man på den stora bilden ger jag Ingves "klart godkänt".