Som svar på beskedet från Tyskland lyfte naturgaspriserna med 15 procent på onsdagen från redan höga nivåer. Den ryska naturgasen utgjorde i fjol cirka 40 procent av all naturgas som importerades till EU. Särskilt Tyskland och Italien är beroende av naturgasen för produktion av el, uppvärmning och i industriell verksamhet.
Tysklands regering har i nuläget aktiverat en krisplan, som kan leda till ransonering av naturgas. Enligt den tyska regeringen är gaslagren i landet i dagsläget fyllda till 25 procent och regeringen har manat företag och hushåll till att spara på sin energiförbrukning så mycket som möjligt, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.
Den ryske presidenten Vladimir Putin har samtidigt beordrat den ryska regeringen, centralbanken i Moskva och gasmonopolet Gazprom att till på torsdag denna vecka ta fram ett system som möjliggör ett byte till rubelbetalningar.
Ännu högre pristoppar
Om det ryska hotet om strypta naturgasleveranser blir verklighet kan det innebära gasransoneringar, industriella nedstängningar och ännu högre pristoppar för el för såväl hushåll som företag i EU. Då riskerar köpkraften att urholkas, enligt Robert Bergqvist, seniorekonom vid SEB.
– Vissa länder är mer beroende av rysk energi än andra och där sticker Tyskland ut. Tyskland kan man säga är Europas ekonomiska hjärta och om det orsakar problem där och industrin inte får tillgång till energi så kan det få väldigt allvarliga ekonomiska konsekvenser, säger Robert Bergqvist.
Framförallt högre energipriser hotar, som riskerar att stiga ännu mer från redan besvärligt höga nivåer för Europa, enligt Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
– Det skapar en ännu större oro än vad som redan finns. Om vi antar att det driver upp priserna ytterligare så kan det påverka efterfrågan och även konjunkturen i Tyskland. Om man stänger av naturgasleveranserna helt kan det innebära en ransonering på energi vilket verkligen kan skaka om.
Rubeln väger tyngst
Samtidigt är intäkterna från naturgasexporten en avgörande rysk inkomstkälla.
– Ryssland är beroende av att få in kapital för sin export. Om de inte får intäkterna blir det ett större problem, för att hålla ekonomin i gång och hela sin energisektor. De har också en hel del lån till omvärlden, säger Robert Bergqvist.
Däremot är det ryska kravet, att få betalt i rubel, ett sätt för Ryssland att stötta upp sin valuta. Något som enligt Robert Bergqvist kan väga tyngst för Ryssland i nuläget.
– När Ryssland har indikerat detta tidigare fick det rubeln att stärkas, vilket också är det Ryssland vill, säger Annika Winsth.
Trots det ryska hotet som stundar tror Robert Bergqvist inte att detta är starten på ett nytt ekonomiskt krig.
– Många länder är involverade. Men för mig är detta inte ett handelskrig utan det rör sig om en rysk motreaktion mot västvärldens sanktioner, vilket är någonting annat. Västvärldens sanktioner slår hårt mot rysk ekonomi och detta skulle jag snarare kalla sanktioner som går i andra riktningen mot resten av världen och framförallt Europa.