Giftet kommer från spannmålsodlingar, och på olika vägar letar det sig in i produkter som säljs i trädgårdsbutikerna. Djur får spannmål som foder, och så bajsar de ut giftresterna som kan hamna i bland annat ekologiskt gödsel och i jord.

Lena Israelsson, trädgårdsjournalist och författare, upptäckte först problemen i sina egna tomatodlingar 2020, och tog kontakt med Fritidsodlarnas riksförbund.

– De fick fram pengar för analyser och undersökningar, säger hon.

Det visade sig att små, små mängder av pyralider, ett växtskyddsmedel som används vid spannmålsodling, fanns i många olika produkter.

Vissa växter, som tomater, chili och paprika, är mycket känsliga. Bladen krullar ihop sig, och plantan kan inte utvecklas.

– Från början var det ett kompakt motstånd från trädgårdsbranschen, men sedan gav de upp. En massa produkter drogs in, säger Lena Israelsson.

Produkter drogs in

På trädgårdskedjan Plantagen berättar kommunikationschefen Charlotte Gjone att hela branschen har samma problem. Plantagen har lagt ned ett mycket stort jobb på att spåra giftet.

– Vi testade alla produkter i fjol, och tog bort flera från hyllorna, säger hon.

Arbetet med att leta efter giftet pågår fortfarande, men kruxet är att analyserna inte är entydiga, förklarar hon. Vissa prover kan vara rena, medan andra innehåller små, små mängder.

– Det är inte klart vad källan är, säger hon.

Det finns särskild jord och gödsel som garanterat inte innehåller spår av växtgiftet, och som går att odla de känsliga grönsakerna i, förklarar hon. Därför behöver den som köper jord och gödsel alltid fråga i butiken om pyralider, enligt Charlotte Gjone.

Agneta Westerberg, avdelningschef på Kemikalieinspektionen, berättar att ämnet pyralider har funnits länge, och är godkänt för spannmålsodling inom EU. Det är inte giftigt för människor med de gränsvärden som gäller, men vissa växter är mycket känsliga.

– Nu har vi sett att växtdelar som besprutats kan bli kvar och hamna i gödsel och jordförbättringsmedel och orsaka problem i grönsaksodlingar. Det är en besvärlig situation.

Yrkesodlare drabbas inte på samma vis som hemmaodlare, för gödsel som de ofta använder tillverkas inte av stallgödsel.

Ett av ämnena, klopyralider, som tillhör gruppen pyralider har just godkänts för användning i EU fram till 2036, berättar Agneta Westerberg. Kemikalieinspektionen håller nu på att pröva och riskbedöma produkter som innehåller ämnet för att kunna godkänna dem.

– När vi godkänner produkter så måste det skrivas villkor. Vi klurar på hur villkoren för användning av medlen ska se ut.

TT: Borde ämnet inte förbjudas då det kan skada så?

– Det finns inga hälsorisker för människor med användningen för spannmålsodling, det har även Livsmedelsverket tittat på.

Villkor bara för första ledet

Reglerna för godkännande avser dock bara den direkta användningen, inte för nästa led då medel kan gå vidare till gödsel och skada grödor, förklarar hon. Därför har EU inte velat gå in med förbud eller regler kring medlet. Det är där villkoren ska säkra användningen, förklarar hon.

Frågan är dock hur det blir om ämnet sprids mycket och förstör odlingsmiljön för exempelvis tomater och paprika. Finns kanske risken att vi inte alls kan odla sådant? Det tror inte Agneta Westerberg.

– Ämnet har funnits länge. Riskerna gäller framför allt för fritidsodlare. Men det är klart, fritidsodlare kan ställa krav på dem som säljer gödselmedel att få reda på om det finns pyralider i de gödselmedel som säljs, säger Agneta Westerberg.

Ersättning

Men den som lagt ned hundratals kronor på jord, gödsel och plantor, och sedan råkar köpa jord med pyralider, blir förstås väldigt besviken. Alla hobbyodlare känner ju inte till riskerna.

– Om jorden inte motsvarar förväntningarna kan det ses som ett fel i varan, och då ska man kunna klaga hos säljaren, säger Henric Jonsson, vägledare på Konsumentverkets Hallå Konsument.

Säljaren ska då rätta till felet, i det här fallet ge ny, felfri jord, och också ersätta de skador som jorden orsakat då växterna dött, förklarar han.

– Man behöver visa att det är ett fel på varan och dokumentera felet. Men man behöver inte visa vad det beror på. Det är säljaren som har bevisbördan under två år, enligt den nya konsumentköplagen, säger Henric Jonsson.