– Går man i tankarna "ska jag utbilda mig?" så ja, gör det, säger Omid Rahmanian, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Både yrken som kräver längre och kortare utbildningar kommer ha stort behov av personal i framtiden. Störst brist på folk nu och i framtiden finns inom vården, pedagogik och IT.

Även inom bland annat juridik, byggnadsbranschen, restaurang och frisör är efterfrågan hög både nu och om fem år.

– Det vi trycker på är vikten av utbildning, det handlar om minst gymnasieutbildning men definitivt någon högskoleutbildning eller yrkesutbildning, säger Omid Rahmanian på Arbetsförmedlingen.

Pandemieffekt

Under pandemin var det många som blev av med jobbet, korttidspermitterades och jobbade hemifrån. Både jobbet i sig och arbetsmiljön förändrades för många. Det gav också tid för en del att stanna upp och omvärdera.

En som valde att byta karriär under pandemin är Daniel Olsson, som gick från att vara kommunikatör inom byggbranschen till att börja studera till matematiklärare.

– Jag fick väl en liten tankeställare förra året i och med pandemin. Inom byggbranschen gick det fortfarande bra men andra kommunikatörer jag känner fick gå.

Funderingar på att bli matematiklärare har funnits sedan han valde högskola efter gymnasiet. Det stod mellan medie- och kommunikationsvetenskap och ämneslärare, och det fick bli det första. Sedan följde fyra år som journalist och ett par år som kommunikatör.

– Jag har alltid haft matteläraryrket lite i bakhuvudet. Även om jag trivdes bra som journalist och kommunikatör har tankarna växt de senaste åren på att det kanske är något annat jag vill syssla med.

– Jag kände att är det någon gång jag ska sadla om och plugga till lärare så är det nu.

Hösten 2020 sökte Daniel Olsson in till ämneslärarprogrammet på distans, samtidigt som arbetet som kommunikatör fortsatte på deltid. Vid hans examen år 2025 ser prognoserna ljusa ut.

En tredjedel av nuvarande kåren

Maria Rönn, vice ordförande på Lärarförbundet, säger att legitimerade lärare inom alla kategorier kommer att behövas.

– Redan fram till år 2025 kommer det behöva rekryteras närmare 70 000 tjänster för lärare och förskollärare. Det motsvarar en tredjedel av den nuvarande lärarkåren för att sätta det i perspektiv, säger Maria Rönn.

I den nuvarande utbildningstakten kommer lärarbristen vara stor även år 2033 enligt Skolverkets prognos.

Framtidsscenarier är alltid osäkra, nya behov kan uppstå. Hur säker kan man egentligen vara på prognoserna? Ganska säker, enligt arbetsmarknadsanalytikern Omid Rahmanian.

– Saker kan hända, men människor blir fortfarande sjuka och behöver tas hand om, människor får barn som behöver utbildas, och vi kommer in i en allt mer digital tidsålder. Så jag tror att vården, pedagogik och it är säkra kort.

Utbildning förutspås bli viktigt, men de måste inte vara fleråriga.

– Att gå en utbildning på 4-5 år är inte för alla, folk kanske känner att de inte har tid. Men det finns också kortare utbildningar, till exempel yrkesutbildningar.

Enligt Arbetsförmedlingens prognos fram till år 2026 finns det också branscher där det redan finns lika många eller fler utbildade som det finns platser. Till exempel inom bank, kommunikation, media, bageri, butik och mäklarbranschen.