I årets avtalsrörelse har det varslats om strejk från några förbund. Tågpersonal, trädgårdsarbetare, målare och VVS-arbetare hör till dem som skramlat med konfliktvapnet. Vi minns också pilotstrejken från i fjol, och har just kunnat andas ut efter att Svenska Transportarbetareförbundets strejkvarsel, som hotade flygtrafiken, avvärjts nu i sommar. Svenska Hamnarbetarförbundets varsel i hamnarna ligger dock kvar.

Men är det dessa förbund som har lättast att ta till konfliktvapnet?

Förenkling av verkligheten

Per Ewaldsson, chefsjurist på statliga Medlingsinstitutet, vill inte kora något fackförbund som ledare i strejkligan.

– Vi gör inga listor. Det blir en sådan förenkling av verkligheten, säger han.

Det är mycket, mycket svårt att jämföra stridsviljan hos förbund med varandra, förklarar han, eftersom fackförbunden är så olika stora, och flera verkar inom många olika yrkesområden med många kollektivavtal.

Vissa jätteförbund som Kommunal och Unionen har massor med olika kollektivavtal inom vitt skilda yrkesområden. Då är det inte så konstigt om det blir många varsel, de kan röra många olika yrkesgrupper.

Andra, som Svenska Pilotförbundet, har bara något tiotal kollektivavtal och relativt få medlemmar, berättar han.

När det gäller varsel, det vill säga hot om strejk, finns en handfull förbund som har varslat vid fler än 20 avtalsförhandlingar under 2000-talet. Det är Svenska Transportarbetareförbundet och Svensk Pilotförening, tillsammans med Unionen, Kommunal och Seko.

Tittar man på de fall då strejkvarsel också verkligen lett till strejker under 2000-talet så ligger också Svensk Pilotförening och Svenska Transportarbetareförbundet i topp, förklarar han. I fjol strejkade till exempel piloterna vid SAS.

Speciella omständigheter

Men för Svensk Pilotförenings del finns en del speciella omständigheter, nämner han.

– Under senare år har vissa flygbolag haft stora ekonomiska problem med lågpriskonkurrens. Vid strejken 2022 för piloterna gick man med på lönesänkningar. Alltså gällde inte konflikten hur mycket mer i lön de skulle få, utan hur mycket mindre.

– Man måste också se till verksamheten och vad konflikten handlar om, och hur arbetsgivarna agerar.

Svenska Hamnarbetarförbundet, som varslat om strejk nu, har inte haft något kollektivavtal före 2019. Innan dess förekom flera lokala strejker, berättar Per Ewaldsson.

– Den stora strejken för hamnarbetarna var 2019, innan de fick sitt kollektivavtal.

Det skulle också gå att titta på antalet förlorade arbetsdagar på 2 000-talet på grund av strejker. Då ligger Kommunal i topp. Men inte för att de är särskilt strejkbenägna, utan för att de är så stora, förklarar han. Kommunal strejkade för runt tjugo år sedan, och konflikten var mycket omfattande. Då blev det väldigt många arbetsdagar som förlorades, förklarar Per Ewaldsson.