Det är tidningen Dagens Samhälle som gjort en sammanställning av hur kommunskatterna kommer att se ut nästa år.

Att nu så många som 28 kommuner väljer att sänka skatten har inte skett sedan 2008 före finanskrisen.

– Det handlar om att man har stark ekonomi. Många kommuner har tagit höjd för tuffa år kopplade till lågkonjunktur och pandemin. Men när sedan statsbidragen blev så stora och konjunkturen inte så påverkad som man trodde ser många ett överskott i ekonomin, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) till tidningen Dagens samhälle.

Nästan hälften, 13 stycken, återfinns i Stockholms län och merparten har redan låg skatt.

– Det blir lite klusterbetonat. De pratar ju med varandra och har koll på vad grannkommunerna gör, konstaterar Annika Wallenskog.

Kommunklyftorna ökar samtidigt. I Österåkers kommun betyder en sänkning med tio öre att man når under 17 kronor. Det gör att gapet upp till Dorotea, kommunen med högst skatt, nu är 6:90 kronor per hundralapp.

– 16:90 är väldigt lågt. Det är jättetydligt var de låga skatterna finns. Inkomstutjämningen är ju inte hundra procent, det finns en fördel i att ha hög skattekraft och det ser man här att det kan ha betydelse, säger Annika Wallenskog.

Ovanpå kommunalskatten ligger en regionskatt. För fem kommuner, bland annat Älmhult och Filipstad, går det dock i motsatt håll och där höjs i stället skatten.