Det svider ofta i plånboken numera – särskilt när vi handlar mat, tankar och betalar elräkningar och boräntor. Enligt Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, finns det däremot några saker som kan ljusa upp tillvaron för privatekonomin.

+ En förmodad prisnedgång på bostadsmarknaden kan vara positiv för förstagångsköpare, som kommer att få det något lättare att komma in på bostadsmarknaden.

+ Vid hög inflation så minskar värdet av våra pengar, men det gäller även värdet av våra skulder, vilket är positivt för den som har lån.

+ När amorteringskravet fyllde fem år förra året finns nu möjligheten till att kunna omvärdera sin bostad – om man har haft den så länge. Något som kan frigöra några tusenlappar för att möta de stigande utgifterna.

+ Svenskarna har även som helhet stora tillgångar och pengar på sparkontot efter inställd konsumtion under pandemin. Därmed finns en rätt stor grupp som bör kunna möta de stigande utgifterna hyfsat, även om det naturligtvis finns klyftor och skillnader, enligt Emma Persson.

På börsen

Hittills i år har många dystra handelsdagar passerat och sedan toppen, 4 januari i år, har börsen fortsatt att rasa. Börsnedgångarna behöver däremot inte vara enbart någonting negativt, enligt Nicklas Andersson, sparekonom på nätbanken Avanza.

+ Hur kontraintuitivt det än kan låta så är det nu, när börsen går ner, som många sparare kan göra stora börsfynd. Enligt Nicklas Andersson har den genomsnittliga nedgången för aktierna på Stockholmsbörsen varit drygt 40 procent, om man ser till de senaste dagarna. Köpläget är därmed betydligt bättre och billigare nu, än för ett halvår sedan. Det krävs däremot en del arbete för att skapa värdet, enligt Nicklas Andersson.

+ Vissa sektorer går även starkt i det nuvarande läget, som till exempel energisektorn. Den har i och för sig gått starkt under en längre tid tillbaka, tillägger Nicklas Andersson. De defensiva aktierna, som inte är så känsliga mot konjunkturläget eller ränteläget och kan ta ett turbulent börsläge, klarar sig även nu. I och med de stigande räntorna borde även banksektorn kunna gynnas, enligt Nicklas Andersson.

I världen

Världsekonomin har under lång tid varit under hög press i och med den skenande inflationen som följs av centralbankernas kraftiga räntehöjningar, krigsoro, höga råvarupriser, leveranskedjestörningar och nya pandeminedstängningar i bland annat Shanghai, ett av världens viktigaste finanscentrum.

Men enligt Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, ser det inte så mörkt ut på vissa håll.

+ Arbetsmarknaden är väldigt stark i nuläget, det finns en stark efterfrågan på arbetskraft och många länder har den lägsta arbetslösheten på 50–60 år. Olika mätningar visar också att trots oroligheter med krig och stigande inflation så har många företag, stora som små, fortfarande en stark framtidstro.

+ I Europa finns fortfarande en stor investeringsvilja, både i det privata och i det offentliga. Mycket fler investeringar kommer att behöva göras i försvaret, i energisäkerheten och i övergången till den gröna och digitala ekonomin i det nuvarande läget. Den här typen av investeringar är rätt konjunkturokänsliga och kan även bidra till ett lyft i den ekonomiska tillväxten, enligt Robert Bergqvist.

+ Dragloket för den amerikanska ekonomin, hushållen, går fortfarande i stort sett starkt, fortsätter Robert Bergqvist. USA:s arbetsmarknad är stark och hushållens skuldsättning är inte på exceptionellt höga nivåer. De amerikanska hushållen har även till störst del bundna räntor vilket innebär att det inte är en sådan stor andel som påverkas av de senaste räntehöjningarna.

+ Sedan en tid tillbaka har den kinesiska penningpolitiken tagit en mer expansiv riktning jämfört med resten av världen. Den kinesiska centralbanken har, till skillnad från sina motsvarigheter i andra länder, sänkt räntan och andra åtgärder har även vidtagits av Peking för att stimulera finanspolitiken. Än har åtgärderna inte fått någon effekt, i och med nedstängningarna efter de stora covidutbrotten. Men om Kina lyckas få kontroll över viruset och lättar på restriktionerna finns en möjlighet att Kinas ekonomi kommer att lyfta – och det är ju ändå världens näst största ekonomi, säger Robert Bergqvist.

+ Det finns även indikationer på att störningarna i leveranskedjorna lättar något. Enligt det så kallade stressindexet, som den amerikanska centralbanken sätter ihop och som mäter stressnivån i de globala värdekedjorna, har stressnivån backat något – men ligger däremot fortfarande på en hög nivå, enligt Robert Bergqvist.