Enligt FI:s bolånerapports första scenario, med en ränteförväntan på 1 procent i år och ytterligare 0,5 procent nästa år, väntas en marginell prisnedgång för bostadsrätter men ett prisfall på tio procent på villor.

Enligt det fjärde scenariot, som förutom ränteförväntningarna också inkluderar kraftigt ökade elpriser och en minskad vilja till att spendera pengar på boende, väntas däremot ett betydligt kraftigare fall, på runt 30 procent i genomsnitt.

Efter det att bostadsmarknaden gått på högvarv och bopriserna skjutit i höjden de senaste åren kan kanske en prisdämpning kännas välkommen. Bara under det senaste året har bostadsrättspriserna ökat med runt 7 procent och villapriserna med 10 procent på riksnivå, enligt Svensk mäklarstatistiks senaste siffror.

– Det beror lite på vem man frågar. Om du inte är på bostadsmarknaden i dag och ämnar att köpa så är det positivt om prisutvecklingen dämpas eller om priserna till och med faller. Men om du redan äger en bostad kanske du inte blir lika nöjd om värdet på din tillgång minskar, säger Cecilia Hermansson, docent vid Kungliga tekniska högskolan och forskare i fastigheter och finans.

Inte billigare att äga

Däremot bör köpare ha i åtanke att bara för att det kan bli billigare att köpa bostad, så betyder det inte att det blir billigare att äga i nuläget i och med ränteutvecklingen, fortsätter Cecilia Hermansson.

Enligt FI:s räkneexempel, efter vad som har prisats in av marknaden, kan bolåneräntorna stiga från dagens 1,5 procent till 3 procent inom ett år. Till våren 2024 kan räntorna stiga ännu mer till 3,9 procent.

– Den som ska bege sig in på bostadsmarknaden måste ta höjd för kostnadsläget när det blir dyrare att äga en bostad. Men det beror också på hur mycket som bostadspriserna dämpas. Troligen kommer de inte att dämpas tillräckligt för att göra en så stor skillnad om räntekostnaderna två eller tredubblas, säger Cecilia Hermansson.

De potentiella vinnarna, om man utgår från scenariot att bopriserna dämpas och räntorna stiger, enligt Tor Borg, analyschef på Citymark analys och Byggfakta, är vissa förstagångsköpare.

– Förstagångsköpare med kapital och som inte har ett större behov av att låna pengar, för dem kan situationen vara positiv.

Kan även bromsa nybygget

En ökad förväntan på inbromsande priser kan även påverka bostadsutvecklarna och byggandet av nya bostadsrätter, enligt Tor Borg.

– Sannolikt kommer det att leda till färre nybyggen. Börjar det smyga sig in allmänna förväntningar om att priserna kommer att gå ner kommer färre att vara sugna på att köpa de bostadsrätter som man köper cirka 1–2 år innan man flyttar in, fortsätter Tor Borg.

– Bostadsutvecklarna kan behöva se över sina modeller och kanske hitta nya för att attrahera köpare så att de ska våga ta risken. Samtidigt är bostadsköparna ofta långsiktiga, och få förväntar sig en prisminskning på 30 procent utan många tror i stället att priserna går ner lite för att sedan normaliseras, säger Cecilia Hermansson.

Skulle vara resultat av kris

FI:s fjärde scenario är inte särskilt sannolikt, enligt bostadsmarknadsexperterna. En inbromsning som håller i sig eller en mer blygsam prisnedgång är däremot mer trolig på grund av räntehöjningarna.

– Om vi skulle få se sådana prisfall så kommer man nog inte att höja räntan i samma utsträckning, när ett boprisfall slår så hårt mot ekonomin, säger Tor Borg.

Ett prisfall på 30 procent skulle vara resultatet av en större kris i svensk ekonomi med en betydande försämring på arbetsmarknaden och en ännu svårare situation för hushållens ekonomi, fortsätter Cecilia Hermansson.

– Att priserna skulle sjunka med 10 procent skulle däremot inte vara så konstigt när den årliga prisökningen har legat på samma nivå under ett bra tag. Sedan över tid kanske vi så småningom återhämtar oss till en mer normal utveckling där priserna stiger med 4–5 procent per år, i linje med genomsnittliga löneökningar.