Idén föddes nÀr Mehrdad Mahdjoubi, uppvuxen i Malmö och grundare av företaget Orbital Systems, gjorde sitt examensjobb i industridesign vid Lunds tekniska högskola, som i sin tur samarbetade med NASA (National Aeronautics Space Administration), USA:s myndighet för rymdfart och rymdforskning.
ââSyftet med projektet var att göra det möjligt med en levnadsstandard som finns pĂ„ jorden, men pĂ„ planeten Mars, berĂ€ttar Merhdad Mahdjoubi för TT.
I stÀllet landade projektet pÄ jorden i form av en typ av dusch, som varje gÄng den anvÀnds renar det anvÀnda duschvattnet med hjÀlp av en tillhörande anlÀggning med filterkapsel och UV-ljus. Ett inbyggt vÀrmeelement justerar i sin tur vattnets temperatur, som man sjÀlv vÀljer och stÀller in frÄn start.
"Slipper legionella-risk"
I dusch-systemet, som hittills införts pÄ hotell i bland annat Malmö, Stockholm och i byn Harads i norra Sverige samt i hundratals hushÄll i landet, Ätercirkuleras varmvattnet pÄ plats. PÄ sÄ sÀtt spar man mÀngder energi som i vanliga fall gÄr Ät till att vÀrma upp kallt vatten i varmvattenledningar, enligt Mehrdad Mahdjoubi.
TT: Men att duscha i vatten som just anvÀnts? Blir det ens tillrÀckligt rent?
ââJa, och i och med att vattnet renas pĂ„ plats slipper man ocksĂ„ risk för exempelvis legionella i vattnet, vilket Ă€r ett problem i mĂ„nga varmvattenledningar, sĂ€ger Mehrdad Mahdjoubi.
Tanken med den Ätervinnande duschen Àr ocksÄ att spara vatten, men utan att förta upplevelsen av en skön och lÄng dusch.
ââDu kan duscha sĂ„ lĂ€nge du vill utan att det pĂ„verkar miljön, sĂ€ger Mehrdad Mahdjoubi.
"Minst belastande att spara"
Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslÀra vid Lunds universitet, Àr dock inte lika lyrisk. Det Àr inget fel i all installera teknik som kan ÄteranvÀnda duschvatten. Men det innebÀr ocksÄ att man installerar en anlÀggning med vissa driftskostnader.
ââAlla anlĂ€ggningar leder ju till en viss belastning pĂ„ miljön. Om valet stĂ„r mellan att spara pĂ„ vatten och att köpa en anlĂ€ggning för att kunna slösa pĂ„ vatten, sĂ„ Ă€r det minst belastande att spara pĂ„ vattnet, sĂ€ger han, men tillĂ€gger:
ââOm valet dĂ€remot stĂ„r mellan att duscha lĂ€nge varje dag med nytt vatten eller med Ă„teranvĂ€nt, Ă€r det naturligtvis bĂ€ttre att Ă„tervĂ€nda.
Ăven om vi Ă€nnu har god tillgĂ„ng pĂ„ vatten i Sverige, behöver vi sĂ€tta ett högre pris pĂ„ det för att vĂ€rdera det rĂ€tt och ta vara pĂ„ det, enligt Kenneth M Persson. I vĂ€xande tĂ€torter Ă€r anlĂ€ggningarna för vatten dimensionerade för 1960- och 70-talets villkor och mĂ„ste byggas ut, och vattenverk och reningsverk mĂ„ste öka kapaciteten i ledningsnĂ€tet, menar han.
TT: Ska enskilda mÀnniskor betala mer för att underhÄllet Àr eftersatt?
ââJa. Om vi ansvarar för att anvĂ€nda vattnet mer effektivt, kan anlĂ€ggningarna rĂ€cka till. Vattnet i Sverige Ă€r för billigt och behöver bli dubbelt sĂ„ dyrt som idag, för att vi ska vĂ€rdera det högre, sĂ€ger han och lyfter fram Köpenhamn som exempel, dĂ€r priset pĂ„ vatten ligger 3-4 gĂ„nger högre.
ââOm priset pĂ„ vatten höjs, kommer vi troligen ocksĂ„ att se fler tekniska lösningar, som Ă„teranvĂ€nder vattnet pĂ„ plats, i badhus, varuhus, hotell, gym och hushĂ„ll, sĂ€ger Kenneth M Persson.