Vid årsskiftet fanns 391 039 personer registrerade hos Kronofogden. Det är en minskning med drygt 11 000 personer från året före och den lägsta siffran Sverige sett sedan 1991.

Det beror främst på att det är färre skulder till staten som kommer in till Kronofogden, bland annat radio- och tv-avgiften som avskaffades 2019, enligt Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.

De som hade skulder för det har i stor utsträckning i dag antingen betalat av dem eller fått dem preskriberade, och inga nya sådana skulder kommer in i och med den slopade avgiften, säger han.

– Innan den nya lagen (då tv-avgiften ändrades till att i stället tas ut via skatten) hade runt 100 000 personer tv-avgiftsskulder. 2021 var det 38 000, och vi förväntar oss på sikt att de som har sådana skulder kommer att försvinna ur våra register.

Stark återhämtning

En annan förklaring till det låga antalet skuldsatta är den starka ekonomiska återhämtningen och de olika stödpaketen som dämpat effekterna av pandemin.

Samtidigt går svenskarnas samlade skulder i motsatt riktning. På ett år har skulderna ökat med sju miljarder och vid årsskiftet noterades den rekordhöga nivån 94 miljarder kronor. Skulderna har ökat med över 32 miljarder på tio år, vilket i stor utsträckning beror på att skulderna växer konstant på grund av räntan.

En annan förklaring är att de nya skulderna som inkommer till fogden är större i dag.

– Vi kan bland annat se att skulder på mellan 100 000 och 500 000 kronor, typiskt sett lån utan säkerhet, har ökat kraftigt.

Det är en oroande utveckling och Vuletas tips till skuldsatta är att söka hjälp från kommunens skuldrådgivning för att planera sin ekonomi. För de mest skuldsatta är dock skuldsanering den enda lösningen.

Ett svårighet för många i skuld är att man i regel först betalar räntor och avgifter, bara när pengarna räcker går betalningen till själva skulden. Ett systemfel och en ordning som bör ändras, enligt Kronofogden

Oförutsedda utgifter

– Det blir väldigt svårt för dem att ta sig ut, även om de kanske betalat av grundskulden många gånger om kan de ha större skulder än de hade från början.

Får man i stället betala på kapitalbeloppet i första hand och senare hantera räntor och avgifter skulle inte skulden behöva skjuta i väg på det sätt den ofta gör i dag, enligt Davor Vuleta.

TT: Vad ser ni för risker om det blir en ökad inflation med högre räntor och ökade lånekostnader?

– Vi uppmanar alltid folk att att ha pengar för oförutsedda utgifter, så man kan betala om något händer. Men vi ser riskerna, om det blir några stora förändringar kan antalet människor som får skulder hos oss stiga. Tack och lov har de värsta scenarierna som vi prognostiserade för pandemin inte infriats.

Högst andel skuldsatta har Ljusnarsberg i Västmanland, där nästan var tionde invånare över 18 har en skuld till Kronofogden. I Skånska Lomma är det bara en av hundra.