Höjning av kärnkraftsskatten. Och den ökade energi- och koldioxidskatten för fjärrvärmeanläggningar.
Det är två exempel på politiska beslut som togs utan att konsekvenserna analyserats innan, och som bidrog till att kärnkraft och fjärrvärmeanläggningar lades ned. Det i sin tur medförde sämre möjligheter till överföring i elnätet och effektbrist i flera större städer, enligt en kritisk rapport från Riksrevisionen.
"De bristande konsekvensanalyserna beror inte på att det har saknats kunskap. En delförklaring är snarare att de aktuella besluten har varit låsta av politiska överenskommelser", skriver den granskande myndigheten.
"Konsekvensanalyser har ibland saknats helt och hållet. I andra fall har de inte använts för att förbättra utformningen av besluten eller för att hantera konsekvenser. Detta har bidragit till att de politiska besluten ofta präglats av kortsiktighet och bristande effektivitet", säger riksrevisor Helena Lindberg i en skriftlig kommentar.
Riksrevisionen är också kritisk till senfärdigheten i utbyggnaden av det svenska elnätet. Trots kunskapen om behovet om nödvändigheten av att bygga ut nätet tog det över ett decennium innan nödvändiga åtgärder vidtogs.
"Ett tydligt exempel är att det sedan första halvan av 2010-talet varit känt att överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige behöver utökas kraftigt. Trots det planeras det första kompletta ledningsprojektet inte att vara färdigt förrän 2033", säger Johannes Österström, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.