Risken för att vissa elkunder måste kopplas bort ökar i vinter, enligt Svenska kraftnät.

Erik Ek, strateg på Svenska kraftnät, berättar att i vanliga fall brukar vår egen kraftproduktion vara otillräcklig under 36 timmar per år, men hittills har aldrig några elkunder behövt kopplas bort.

Nu, när kärnkraftverket Ringhals 4 har fått ett förlängt stopp, så ökar beroendet av import. Skulle Ringhals 4 vara bortkopplad hela vintern kan det bli cirka 150 timmar då vi måste importera elen, berättar han. Om Sverige inte får in tillräcklig import då finns en risk att förbrukningen måste minskas med tvång genom bortkoppling av vissa abonnenter under några timmar, förklarar han.

Minsta möjliga skada

Då ska det ske med minsta möjliga skada. Det finns ett system för detta som kallas styrel.

Det som prioriteras högst är sådant där liv och hälsa riskeras inom timmar eller dagar, eller där samhällets funktioner snabbt påverkas av ett elavbrott, förklarar Cecilia Selin, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Skåne.

– Men man får inte stirra sig blind på systemet för styrel, det här har aldrig testats i praktiken.

Det är länsstyrelser och kommuner som har ansvaret för prioritering och planering av verksamheter som finns i deras område. Till sist är det länsstyrelserna som sammanställer listorna, som är sekretessbelagda. Det kan vara både offentliga verksamheter, som sjukhus och försvar, och privata, som stora distributionscentraler för livsmedel som finns i Skåne.

Listorna matchas sedan mot hur elledningarna sträcker sig, och det är då det blir klart vilka delar av elnätet som kan stängas av om det skulle behövas.

Hushållen ligger sist i kön att få ström, berättar Cecilia Selin.

Visst kommer det att bli besvärligt för många om elen stängs av, konstaterar hon. Men de allra viktigaste funktionerna i samhället bör ha någon form av reservkraft, understryker hon.

– Det finns åtta klasser av prioriteringar, vi jobbar med sju av dem. Hushåll och vanliga bostäder ligger sist.

Besvärligt för många

Det innebär att både hissar och automatiska portar i bostadshus kan stanna, trafikljusen släckas och många hushåll, butiker och verksamheter får klara sig utan ström.

– Allt handlar om att ha reservkapacitet och plan B.

Cecilia Selin håller just nu på att sammanställa prioriteringslistorna för Skåne. Hon tycker att det är relativt lätt att pricka in de allra viktigaste funktionerna, värre blir det längre ned på prioriteringslistorna, som exempelvis för museiverksamhet, miljövård och sådant med stora ekonomiska värden.

För kommunerna kan det vara knepigt med prioriteringarna.

– Vi tittar på vilka verksamheter som finns i kommunen och lämnar in våra listor till länsstyrelsen, säger Per-Erik Ebbestål, hållbarhets- och trygghetsdirektör i Malmö stad.

Kruxet är bara att kommunerna inte känner till allt. Vid Skånes sammankomst om elen på tisdagen deltog 30 myndigheter, men det finns betydligt fler som teoretiskt skulle kunna vara berörda, berättar han.

– Det är mycket troligt att det finns verksamheter som kommunerna inte känner till, säger han.

Olika syn i kommuner

Kommuner kan också se lite olika på hur pass samhällsviktig en verksamhet är, som exempelvis förskolor, berättar Per-Erik Ebbestål.

– Det finns ingen definition på vad som är samhällsviktig verksamhet och i Skåne finns 33 kommuner.

Han konstaterar att det är lite rörigt, med många inblandade och många olika intressen. Från Malmö stads sida är förhoppningen att man lyckas spara så pass på el att man slipper bortkoppling i vinter.

– Om vi sparar 2 procent el så minskar den risken flera gånger, förklarar Erik Ek på Svenska kraftnät.

Om elen ändå behöver kopplas ur är det elnätsbolagen som till sist trycker på knappen.

Peter Hjalmar, regionchef på Eon, som har en stor del av elnäten i Skåne, berättar att uppdraget då kommer från Svenska kraftnät, som talar om hur mycket som måste tas bort.

– Vi väljer inte vilka elnät som ska kopplas ur. Vi utgår från listorna från länsstyrelserna, säger han.